Hoppa till sidans innehåll

Djurgården, hästsport & SFK genom århundradena


Historik

Länk till utskriftsvänligt format>>


Hästar och hästsport ”från då till nu” i Stockholm, på Ryttarstadion, Gärdet, och i Norra och Södra Djurgårdens natur- och kulturlandskap. En krönika som sträcker sig över många händelserika år. Här omtalas ryttare och hästar, även så stora och små händelser i SFK:s historia. En historia som i mycket har en militär anknytning, främst till det anrika kavalleriregementet (K1) nära Ryttarstadion. Något berörs klubbens verksamhet och ryttare i nationella och internationella ridsportsammanhang (se även litt.förteckning).

Historiken kommer förhoppningsvis att förses med bilder. Komplettering, rättelser och synpunkter emottages tacksamt.

Tore Dagerhamn (i SFK:s styrelse 1970-2005 varav sekr. 1992-2005)

 

1500-talet      Gustav Vasa förenade markerna på Södra Djurgården, Ladugårdsgärdet och Norra Djurgården till kronoägd mark. Gustav Vasa inrättade också ett Hovstall på Helgeandsholmen i anslutning till slottet Tre Kronor. En ”diuregårdh” med älgar, hjortar och renar, inrättades 1579 av Johan III ungefär där Nordiska museet nu ligger. Här fanns t.o.m. lejon, härav namnet Lejonslätten.

 

1600-talet      Ladugårdsgärdet användes som militärt övningsfält från omkring 1620. En skans anlades 1672 av Karl XI nedanför Drottningberget där Borgen nu är belägen. Rester av skansen är fortfarande synliga.

På ett tecknat 1600-talspanorama över Stockholm syns inritat ett beridarhus med tillhörande inhägnad beridarbana – rännarbana, ungefär vid nuvarande Hötorgscity. Även på Södermalm vid nuvarande Mariatorget fanns en exercisplats och rännarbana.

Ett nyare hovstall, på Helgeandsholmen, hade byggts på 1670-talet (arkitekt Nicodemus Tessin d.ä.) Efter en brand 1696 beordrade Karl XI bygget av en ny magnifik anläggning med stall för 150 hästar och plats för vagnar samt ett beridarhus (arkitekt Nicodemus Tessin d.y.).

Karl XI hade redan 1680 beslutat att göra Norra Djurgården till en kunglig jaktpark. Parken inhägnas med ett två mil långt och två meter högt stängsel, som kallades ”Djurgårdsgärdesgården”. Man höll bland annat hjortar i hägn ”Hjorthagen”. För att säkra jakten i parken även vintertid fanns stängsel också mot sjösidan. Storängen (d.v.s. nuvarande Ryttarstadions område) nyttjades under jaktparkstiden som slåttermark för vinterfoder till hjortarna. Att man jagade annat än hjortar i markerna framgår av de gamla vägnamnen i området; Björnnäsvägen och Vargstigen. Den sista vargen sköts 1829 (finns uppstoppad på Naturhistoriska Riksmuseet).

Tidens ”ridsport” bestod av riduppvisningar bl.a. med ”tornérspel” och ”kadrilj” i riddartidens anda där både ryttare och hästar var praktfullt klädda och dekorerade. Särskilt omtalad och beskriven är den stora ryttarfesten i Stockholm 1672. ”Certamen equestre” eller ”Das grosse Carrosel und Prächtige Ring-Rännen” (se litt.förteckning).

 

1700-talet      Jaktintresset minskar omkring 1750. Djurgården blir en välbesökt friluftspark. Under Gustav III:s tid utvecklas områdets kulturella värden. C. M. Bellman besjunger många platser i Lill-Jansskogen, bl.a. Fiskartorpet ”Karl XI:s fiskarestuga” från 1680 vid Lillsjön. Marker som man nu försöker restaurera. Det är bland annat därför som de betande korna finns där – de skall återskapa markerna. Lill-Jan var ”portvakt” vid en av entréerna till parken. (nära nuvarande Lill-Jansplan).

Även intresset för ”Ryttarspel” fortsätter under 1700-talet. I Drottningholms slottspark utspelades en berömd uppvisning, en ”totalteater”, med 300 deltagare, hästar och ryttare. Avbildad i en målning av Pehr Hilleström 1785.

Kappkörningar med häst och släde äger rum på Norra Brunnsvikens is från slutet av 1700-talet.

Traditionellt avslutades tävlingarna med middag på det anrika värdshuset

Stallmästaregården. Även travtävlingar på isen var populära vinternöjen som pågick ända till år 1929. Travtävlingar har även sporadiskt förekommit på senare år (senast 2001). Domartornet, från 1908, på en höjd vid Bergianska trädgården, finns fortfarande kvar.

 

1800-talet      Ladugårdsgärdet röj, dräneras och planläggs för fortsatta militära övningar med infanteri, kavalleri och artilleri. Borgen (arkitekt Fredrik Blom) uppförs 1818 på Drottningberget och användes som högkvarter vid övningarna. Omkring 1905 flyttas de mesta av övningarna ut i Järvaterrängen men ännu 1947 pågick viss militär verksamhet vid skjutbanan i Kaknäsområdet. Då togs beslut om avveckling, dock fanns en liten rest kvar ända fram till 2001 då pistolskyttebanan stängdes. Området är nu natur och parkmark samt mark för hästbete. Även Djurgårdens ridskola flyttade hit 1976.

1809             I samband med statsvälvningen övergår de kungliga jakt- och parkmarkerna i statens ägo, men med dispositionsrätt för Konungen. En rätt som fortfarande gäller och utövas genom Kungl. Djurgårdens förvaltning (KDF).

1817             På en Stockholmskarta från detta år är vid Storgatan inritade 1811 nybyggda stallar och kaserner för Livgardet till häst (K1). (arkitekt Fredrik Blom)

Detta Stockholmsregemente, Lätta Dragonerna av Livgardet, hade bildats 1777 och var från 1793 förlagt på Kungsholmen vid nuvarande Hantverkargatan (ungefär vid Landstingshuset). Namnet Livgardet till Häst är från 1806.

 

1820-talet      Under åren 1823-27 uppförs på Södra Djurgården Rosendals slott och stallar, även dessa med Fredrik Blom som arkitekt. På Djurgårdsslätten anläggs en ”manege för ridkonst” som senare (1891) byggs ut till nuvarande ”Cirkus”.

1829             Jaktparken upphör förutom i ett mindre hägn med hjortar inom stadsdelen Hjorthagen. När Stockholms Gasverk anläggs här på 1890-talet flyttas djuren till Gripsholm där stammen fortfarande lever kvar.

1830             Under 1830-40-talen hålls på Gärdet omfattande krigsövningar med kavalleri och artilleri. På Stockholmskartan från tiden (1846) ser man hur olika regementen med kaserner och stallar var förlagda i närheten. Vid Storgatan låg både Kungl. Livregementets Dragoner (K2) och Kungl. Livgardet till häst (K1) och det s.k. Positionsartilleriet. Vid Linnégatan låg Svea Artilleriregemente (A1) som var ett rörligt hästanspänt artilleri. Man övade på Gärdet och sköt med kanoner uppställda vid ”Ladugårdslandets tull” d.v.s. nuvarande Karlaplan. Mot slutet av 1800-talet då staden expanderar flyttar man regementena till den dåvarande stadens mera perifera delar; A1 till norra sidan av Valhallavägen 1884, K2 längre ut på Gärdet 1891 och K1 till Lidingövägen 1897. Infanteriregementet Svea Livgarde (I1) övertar kavallerikasernen vid Linnégatan och Göta Livgarde byggs intill.

1831             Hästkapplöpningar hålls på Lindarängen, norr om Borgen på Gärdet. De första regelstyrda kapplöpningarna i Sverige. Senare, 1867, bildas Allmänna Kapplöpningssällskapet.

1843             Vid en stor truppsammandragning ”revue” på Gärdet under Carl XIV Johans ledning deltog 13000 man och 1700 hästar. Det måsta ha varit en anslående syn!

 

1850-talet      De publika travtävlingarna på Brunnsvikens is är fortsatt populära vinternöjen (jmf 1700-talet).

 

1870-talet      De första offentliga travtävlingarna på land äger rum på Ladugårdsgärdet. Vid Storängen, nuvarande Ryttarstadion och Storängsbotten låg Kronans vallängar och här gick försvarsmaktens hästar på sommarbete.

 

1880-talet      Jaktritter i Stockholmsterrängen, ofta på Gärdet och Norra och Södra Djurgården ordnas på enskilt initiativ.

1884             Förstärktes ordningspolisen i Stockholm med en liten beriden avdelning bestående av 8 hästar och lika många konstaplar. Uppstallning i Sievertska kasernen på Tjärhovsgatan på Södermalm. Sedermera, fram till 1953, med uppstallning i det gamla polishuset på Kungsholmen och Östermalms polisstation. År 1953 flyttade hela den beridna avdelningen med ca 45 hästar till stallar och tjänstelokaler inom K1:s kasernområde vid Lidingövägen.

1886             Stockholms Fältrittklubb, ”Fältridtklubben”, bildas måndagen den 1 november på Drottningholms slott av prinsarna Carl (ordf), Eugen och Oscar. ”Under dagen hade ett sällskap på ca 15 personer ridit ”schnitzeljakt”, utan räv, i Drottningsholms omgivningar och intresset för terrängridning var i högsta grad vaket”. Medlemmarna är i huvudsak officerare kring hovet. Syftet med klubben är bl.a. att uppmuntra till terräng- jakt- och distansridning. ”Att väcka och underhålla håg för fältmässig ridning”. Den nybildade klubbens första jakt, den 8 november, reds efter en snitslad bana i trakten av Ulriksdal och Ålkistan. Man red ”chasse à vue” där rävsvansen, upphängd i ett träd, togs av Bror Munch. Klubbens sekreterare Gustaf Nyblaeus var tillika master denna dag. Redan den 4:e december genomförde ett 15-tal medlemmar en långritt till Uppsala. En förteckning över dem som genom åren varit klubbordförande respektive master för jaktridning finns som bilaga till denna historik.

1887             Den 23 maj 1887 hålls de första klubbtävlingarna i både prisridninng (dressyr); vinnare A. Posse med Damajanti och prishoppning; vinnare L. von Post med Kate. Tävlingarna genomfördes på Fältrittklubbens nya bana å Storängen och i omgivande terräng d v s Ryttarstadion. Banan är inritad på kartor från tiden. Markupplåtare var då som nu Kungl. Djurgårdens Förvaltning (KDF). Utdrag ur programmet vid denna första klubbtävling: Prisridning ”de täflande hästarne skola ridas i skridt, traf och galopp såväl i förkortadt som förstärkt tempo, samt utföra vändningar, volter, halter, ryggning och de s.k. ”skolorna”. De skola dessutom öfvervinna lättare hinder samt vara orädda för trumma, skott och fana. Från Prisridning äro uteslutna ”spansk skridt och traf”, med andra ord, all ridning i den ”höga skolan” samt alla cirkuskonster”. Prishoppning (max 10 hinder): ”Är en täflan i att taga hinder af svårare beskaffenhet. Det är ej de vackraste sprången utan de ändamålsenligaste som böra belönas. Hindren äro dels höjdhinder (häckar, vallar, stenmurar, gärdesgårdar, barrièrer, trädstammar m.m.) dels längdhinder (såsom vattenfyllda eller torra grafvar, rinnande bäckar m.m.), dels dubbla hinder (t.ex. häck och graf, dubbla gärdesgårdar, jordvall och graf m.m.), dels lämpade för klättring (sluttningar), dels för upp- och nedsprång (irländsk bank) m.fl.”. Från ett tävlingsreferat ur Tidning för idrott: ”I prishoppningen som var ovanligt vacker och jämn förekom 9 hinder bl.a. en gärdesgård omkring 1.20 m hög, en häck ”vida högre”, och en klättergrav att tagas i skritt. Eljest var föreskriften att hindren skulle tagas ”flygande”.

 Jaktlöpning 17 juli på Ladugårdsgärde. Banans längd 6.400 m. Vinnare Reinhold von Rosen på Glendale-Filly xx.

Från ett SFK-protokoll 1887: ”Den 15 november företog klubben en ritt till Södertälje och åter under ledning av sin ordförande HKH Prins Carl. Starten skedde kl. 9 fm, ankomsten till Södertälje kl. 12.25, rast därstädes till kl. 1.45 em, återkomsten till Hornstull kl. 4.45 em. Den sammanlagda väglängden lika med 7 sv. mil. Vägarna voro goda och mjuka.”

1888             De regelstyrda kapplöpningarna på Gärdet, från 1830-talet, ledde bl.a. till bildandet av Svenska Kapplöpningssällskapet 1867 och 1888 börjar Stockholms första kapplöpningsbana anläggas på Lindarängen intill Gärdet. Jockeyklubben bildas 1890. Kapplöpningar pågår här mellan 1888-1918. Därefter vid Ulriksdals bana mellan åren 1919 – 1960 och numera vid Täby galopp. (se även 2010)

Arvfurstarnas stall (Generalstabsstallet på Blasieholmen) hade rivits 1885 och nära Svea Artilleriregemente (A1) uppförs 1886-88 ”Generalstabens Ridetablissement” vid hörnet Valhallavägen – Lidingövägen”. Arkitekter; Axel och Hjalmar Kumlien. Byggnaderna är sedan 1993 K-märkta och väl värda ett besök. Användes av Swartlings ridskola 1956-2006. Tre generationer av familjen Swartling.

1890             Hovstallet som funnits på Helgeandsholmen sedan 1600-talet får lämna plats för det blivande Riksdagshuset. Under åren 1890-94 uppförs det nuvarande hovstallet på Artilleriplanen vid Riddargatan. Den vackra anläggningen (arkitekt Fritz Eckert) har stall för 100 hästar, ridhus, uteridbana, utrymmen för vagnar och även personalbostäder (se litt.förteckning).

1891             Några citat från SFK-protokoll och verksamhetsberättelser: ”Den 17:e januari redo 18 medlemmar, under ledning av HKH Prins Eugen, en distansritt till Mariefred. Vägarna voro utmärkta, det härligaste väder med månsken under den mörka delen av dygnet gynnade ritten. Ritten företogs delvis över Mälarens is där snön låg endast fläckvis. Kylan var ganska skarp (-17 till -20 grader C) varför deltagarna på det livligaste önskade att en pälsmössa hade hört till deras uniform”...... ”Programmet för året upptog prisridning och prishoppning i början av sommaren och jaktsäsong på hösten samt ett jaktlopp även på hösten. Jaktsäsongen var livligare än förra året. Inalles avreds 13 jakter i september och oktober, därav två schnitzeljakter och de övriga släpjakten efter klubbens meute. Som master red löjtnant Frih. F. von Essen.”.......... ”Jaktloppet avreds den 16 sept. Master var ordföranden HKH Prins Carl på hästen ”Urphi”. Banan var omkring 5000 m. Starten skedde vid Djurgårdsbrunn varefter löpningen lades i en sväng över Djurgården vidare över Kaknäs ned till kapplöpningsbanan å Lindarängen. Bland hindren förekom även en klättergrav”. Vinnare blev underlöjtnant Ernst Linder på Jeppe”.

För Kungl. Livregementets Dragoner (K2) färdigställs på Gärdet – Källhagen en permanent förläggning, ”Kavallerietablissemanget” med kasern- och stallbyggnader. Regementet lades dock ner redan 1927. Livdragonerna flyttade 1928 till K1 vid Lidingövägen där Livgardet till Häst (K1) efter sammanslagningen får namnet Livregementet till Häst. Intill Gärdet finns några byggnader finns kvar, bl.a. Dragongården och stallbyggnader. Inom området ligger nu Tekniska- och Etnografiska museerna. Här finns en minnessten uppställd: ”Kungl. Livregementets Dragoner vapenövade på Ladugårds gärde 1827-1927 och voro här förlagda 1891-1927.” Livdragonernas historia går tillbaka till ett av Gustav Vasas landskapsregementen ”Upplandsfanan” från 1536.

1892             Då ”Fältridtklubben” bildades 1886 var den i sitt slag den enda i landet. När flera klubbar uppstod ändrades namnet till ”Stockholms Fältridtklubb”. Ett klubbmärke utformas: i guld med initialerna SFK inlagda i grön (senare blå) emalj, och överst en hertigkrona. Prins Carl, klubbens stiftare, var hertig av Västergötland.

1894             Stor ryttargala på Lindarängens bana den s.k. Hippodromen, med inemot 8000 åskådare på läktarna. Jaktridning, kapplöpning, tornérspel, travtävling, kadrilj och köruppvisning förekom.

Under våren 1894 deltog för första gången en dam, fröken M. Adlercreutz, i en jaktritt som började på Valhallavägen fortsatte över klubbens hinderbana på Storängen, vidare över Ladugårdsgärdet och tillbaka till Artillerikasernen (A1). Senare blev en annan dam, fröken Lotten af Ugglas, ”en av sekelskiftets mest intensiva jaktryttarinnor”.

1895             Den första officiella distansritten i Sverige, i tävlingsform, ordnades av klubben den 8 februari. 17 ryttare startade, 13 fullföljde. ”Ritten gick genom Södertörn med start och mål i Enskede. Väderleksförhållandena var ovanligt ogynnsamma med snöstorm och kyla”. Vinnare Claes Cederström på Forward (120 km på 8 tim 7 min). På hösten den 3-6 oktober genomförs den stora distansritten Jönköping – Stockholm. Vinnare blev underlöjtnant Per Carlberg (A1) på den berömda hästen Frey (450 km på 44 tim 22 och en halv minut).

1896             Stockholms första stora idrottsplats, Idrottsparken, invigs. Belägen i Planterhagen där Stadion sedan uppfördes 1912. Den 26 maj anordnades ”Stockholms Fältridtklubbs tävlingar”, den första offentliga tävlingen på klubbens bana på Storängen med deltagare från Göteborg, Jönköping m.fl. orter. De blivande Stockholms Ryttarspel.

Förvisso hade klubben sedan bildandet haft jaktritter på programmet. Nu genomför Fältrittklubben den 30 oktober sin första Hubertusjakt i samband med klubbens 10-års jubileum (St. Hubertus är alla jägares skyddspatron). Samlingen (Rendezvous) till denna jakt med 49 deltagare skedde vid Ålkistan varifrån spåret ledde över Bergshamra – Ulriksdal – Järva – Stora Frösunda – Hagaparken med avslutning (Halali) vid Haga Södra grindar. Utdelning av järnekskvistar till alla deltagare, därefter jubileumsmiddag på Hotell Rydberg! En kommentar: Någon rävjakt till häst och med hundar har inte förekommit i Sverige. Hundarna och jaktfältet följer ett av mastern utlagt spår (släpjakt). Hundar för jaktridning hade klubben dock haft redan från sina första år. Under vissa år lånades hundar även från Strömsholm.

1897             K1 – Kungliga Livgardet till häst flyttar från Storgatan (jmf 1817). De vid Lidingövägen (då Sturevägen) nybyggda kavallerikasernerna med stallar och ridhus invigs (arkitekt Erik Josephson). Anläggningen beskrivs som: ”.... något av de ståtligaste regementsbyggnaderna i Europa.” Här finns bl.a. en magnifik bankettsal ”Kavallerimässen”. Det mäktiga bygget hade inspirerat August Strindberg, som i pjäsen ”Ett Drömspel” talar om ”det växande slottet”. Anläggningen har Nordens största ridhus, 120 x 20 m.

1898             På Grev Turegatan färdigställs på initiativ av major Carl Albenius ett ”Tattersall” d.v.s. ”ett etablissemang för ridundervisning samt för köp och försäljning av hästar”. Anläggningen är i flera plan med bl.a. stall för 90 hästar och logement för 20 stallbetjänter. En ramp leder till en stor ridmanege med åskådarläktare. I Tattersall hade bl.a. ryttmästare Carl Strömfelt en ridavdelning för pojkar, med senare inom ridsporten kända namn såsom Edvard Cassel, Carl-Gustaf David Hamilton, Claes König, Carl Gustaf Lewenhaupt m.fl.

1899             Under sommaren befann sig OS-presidenten baron Pierre Coubertin i Stockholm och hade funnit två idrottsanläggninar särskilt ”berömvärda”, nämligen Idrottsparken och Tattersall. Om Tattersall säger han: ”I stallarna står 100 hästar, två ridhus av vackra dimensioner befinna sig där, det ena ovanför det andra. En bred sandad väg med sakta stigning sammanbinder desamma”. I fyravåningsbyggnaden fanns också klubblokaler och festvåning för idrottsföreningar, redaktionslokal för Idrottstidningen, chefsbostad, logement för stallbetjänter och högst upp en tennis- och velocipedsal. Coubertin skriver:”Av alla idrottspalatser i både gamla och nya världen är Tattersall ett av de mest fullständiga...... och överallt från ovan till nedan vackra freskomålningar, ornament och idrottsattributer”. Tattersallhuset blev småningom ombyggt till kontor, restaurang m.m. och är numera säte för Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA).

 

1900             ”Ännu vid sekelskiftet var Stockholm hästtrafikens stad”. Det fanns mer än 1000 stallar och ett 50-tal ladugårdar innanför tullarna med ca 7000 hästar, bl.a. 2700 åkarhästar, 400 hyrkuskhästar, 500 bryggarhästar och ca 1000 ridhästar. Härtill kommer de många hästarna, mer än 2000, vid huvudstadens militära förband.

Fältrittklubbens jaktritter är omfattande. Enligt beslut av klubbstyrelsen ”skulle pikörerna, efter bestämmande av mastern, bära gröna rockar”.

1901             Viktor Balck ”den svenska idrottens fader” var också en drivande kraft bakom Nordiska spelen 1901-26 och Olympiska spelen 1912. De Nordiska spelen hölls vart 4:e år och var en föregångare till vinterolympiaderna. (Den första hölls 1924 i Chamonix). Förutom vanliga vintersporter, som skid- och skridskoåkning, backhoppning, kälke (rodel), bandy o.s.v. förekom vid Nordiska Spelen ett antal hästsportgrenar i form av trav – galopp – distans- och hopptävlingar samt jaktritter. Även ingick 1901 grenen ”skidor efter häst”. Där körde löjtnant Per Carlberg (A1) hästen Carola och segrade i distanstävlingen 75 km - Uppsala – Stockholm (Djursholm).

Kappkörning på is var sedan gammalt ett omtyckt hästsportarrangemang (jmf 1700-talet). Organiserade travtävlingar på Norra Brunnsviken pågick från 1850-talet till 1929. Tävlingar har sporadiskt även förekommit på senare år, senast 2001. Domartornet från 1908, på en höjd vid Bergianska Trädgården, finns fortfarande kvar. ”Svenska Trafsällskapet” bildat 1901 var medarrangör såväl på Brunnsvikens is som på Lindarängens bana på Gärdet. Man köper ny mark 1916 där sedan Solvalla travbana invigs 1927.

En av Stockholms mest kända ryttarfamiljer vid sekelskiftet var ryttmästare Gustaf Örn med fru och sonen Rolf. Detta år startade Gustaf Örn Stockholms Ridhus (SR) då beläget på Grev Turegatan. Ridverksamheten drevs sedermera under många år av Wanja Lind. Här fanns även Freys Hyrverk med hästar, vagnar och kuskar. Gustaf Wrangel, tidens främste hippolog, skriver om ryttare och hästliv i Stockholm och på Djurgården i ”Handbok för hästvänner” (se litt. förteckning).

Under den här tiden görs ofta jaktfärder och terrängritter i Stockholms omgivningar; Drottningholm, Hässelby, Järfälla, Spånga, Järva, Täby, Stocksund. Man red ut och hem eller vid ritter längre bort transporterades hästarna med järnväg; Märsta, Huddinge, Fittja, Nynäshamn och även Strömsholm. Vid något tillfälle användes även en av klubben förhyrd ångbåt!

1903             Klubbens 20-30 jakthundar (meute) är genom åren uppstallade inom Livgardets kasernområde (K1).

Jaktskyttebanan i anslutning till Gärdets och Kaknäs område flyttas till Stora och Lilla Skuggan på Norra Djurgården. Där etablerar också Stockholms Skarpskytteförening under året en egen skjutbana som används ända fram till 1977. Här har nu Djurgårdsförvaltningen sitt kontor.

1904             Hubertusjakten med löjtnant Nils Adlercreutz som master går från Turebergs allé, först norrut till gården Pommern, där tapt göres..... vidare till halali vid Silverdal där kvistarna utdelades till de 45 deltagarna. ”Så rider man med de 29 hundarna i spetsen hela vägen tillbaka till staden och samlas kl. 6 e.m. med damer till Hubertusmiddag på Grand Hotel”.

1905             Hösttävlingar i oktober ”å klubbens naturskönt belägna hinderbana”. Prishoppning samt ”fältridningstävlan”, den senare under två dagar d.v.s. en förebild för nutidens ”fälttävlan” och ”military event”. Första dagen prov med deltagande i jakt bakom hundar och andra dagen med distansritt, prishoppning och prisridning (dressyr) i följd. Totalvinnare blev Percy Hamilton med Olga. En av Fältrittklubbens främsta ryttarinnor, Gunnel Hasselroth segrade vid prishoppningen på hästen Cyrano. Hon företog också en distansritt från Östersund genom Jämtlands och Härjedalens obygder över Dalarna till Stockholm.

1906             Östermalms idrottsplats öppnas. Stockholms nya ridhus invigs den 4 november.            Ridanläggningen uppförs på höjden ovanför Idrottsparken och Östermalms idrottsplats, d.v.s. ungefär där Gymnastik och Idrottshögskolan (GIH) finns idag, ”i en stil som går synnerligen väl ihop med paviljongerna nere i parken”. Tennispaviljongen i Idrottsparken och det nybyggda ridhuset hade nämligen liknande exteriör”. Hur ridhallen såg ut kan man lätt föreställa sig eftersom den gamla tennishallen finns kvar intill nuvarande Tennisstadion vid Östermalms Idrottsplats..

1907             Kungliga Djurgårdens Förvaltning upplåter till kronan områdena i norr, nordost och öster om K1:s kaserner för militära övningar.

Jaktridningarna såväl under höst som vinter var under de första decennierna av 1900-talet mycket populära. ”Detta år ridas icke mindre än 17 vinterjakter. Av dessa är den som reds den 1 mars särskilt värd att omnämnas. Samlingen skedde på klubbens bana där kinematograferande egde rum. Därifrån red man över Värtan till Lidingön på vars norra strand hundarna lades på spåret, som gick över isen till Vaxholm. Här gjordes en rast (tapt), förfriskningar intogs på hotellet och så gick jakten tillbaka över isen till Elfvik på Lidingön. En av de deltagande damerna fru M. Cederström utdelade kvistar till några och tjugo deltagare.”

1908             Kungliga Djurgårdens Förvaltning upplåter till Stockholms Fältrittklubb arrende av Grafslätten mm. (Storängen). ”Lägenheten är avsedd att användas till träningsbana och militär öfningsplats.” Området är alltså det vi idag kallar Ryttarstadion.

Klubben har nu 250 medlemmar.

1909             I samband med detta års Nordiska Vinterspel ordnar SFK den 12 februari en stor släpjakt med samling på Valhallavägen. Man rider på Norra Brunnsvikens is över till Ulriksdal och Edsviken med avslutning vid Silverdal. I jakten deltog 214 ekipage!

1910             Inför Stockholmsolympiaden 1912 pågår genom AB Kreuger o Toll uppförandet av en idrottsanläggning, den ståtliga Stadionborgen (arkitekt Torben Grut). Eftersom ridsport skulle ingå för första gången i de moderna olympiska spelen efter Aten 1896 var SFK involverad i förberedelserna, bl.a. genom ordf. Prins Carl, Carl Bonde och Clarence von Rosen.

1911             Stadgeändring för att ”inrätta en särskild medlemsklass för skolungdom”.

1912             Stockholms Olympiska spels ryttarverksamhet avhålls på Stadion och Ryttarstadion med uppstallning bl.a. i det näraliggande Generalstabsstallet. Svenskarna rönte stora framgångar bl.a. tog vi de tre första platserna i prisridningen (dressyr) genom Carl Bonde – på Emperor, Gustaf Adolf Boltenstern (Sr) – Neptun och Hans von Blixen-Finecke (Sr)- Maggie. I fälttävlan som reds i Järvaterrängen, segrade Axel Nordlander på Lady Artist.

Sverige vann även guldmedalj (lag). Vid dessa olympiska spel introducerades även ”modern femkamp”. Denna gren med stark militär anknytning bestod av ett ridmoment med terrängritt 5000 m över hinder samt fäktning, pitolskytte, simning och terränglöpning. Även i denna nya gren hade Sverige stor framgång med de tre första platserna och där Gösta Lilliehöök blev guldmedaljör. Den svenska dominansen fortsatte långt in på 1950-talet. Om OS 1912 se litteraturförteckningen.

I samband med de olympiska spelen bildades Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC), med Carl Bonde som ordförande, huvudsakligen för att tillvarata tävlingsryttarnas intressen och svara för den kvalificerade tävlingsverksamheten genom nationella tävlingar och internationellt utbyte. SFK ansluts till SRC.

1914             Prins Carl, fältrittklubbens stiftare och ordförande (1886-1914) avgår detta år och efterträds som ordförande av Bror Munch. En Prins Carl-medalj präglas, medaljskulptör Adolf Lindberg. Medaljens framsida: Porträtt av Prins Carl, frånsidan har texten: Stockholms Fältridtklubbs Minnesmedalj. Utdelas bl.a. för deltagande i Hubertusjakterna.

1916             Klubben firar sitt 30-årsjubileum.

Vinterjakterna bedrivs flitigt och höstjaktsäsongen är mycket lyckad. I Hubertusjakten i trakten av Spånga-Husby-Rinkeby deltog mer än 100 ryttare med löjtnant Gustaf Lewenhaupt som master! Vid jubileumsmiddagen på Grand Hotel höll dr Lars Flodquist ett uppskattat versifierat tal till hästen och efter middagen visades film från dagens Hubertusjakt och även från flera av årets ritter.

1917             ”Blå Stjärnan” bildas vid tiden för första världskriget. Föreningen består av kvinnliga medlemmar som skall vara behjälpliga inom lanthushållet och ersätta försvarsinkallade män bl.a. med skötsel av hästar.

Under krigsåren beviljade Folkhushållningskommissionen en framställning från klubben om samma foderranson till klubbens civila medlemmars hästar, som till arméns. Medlemsantalet är nu 460, varav 12 juniorer.

En entusiastisk jaktryttare, dr Lars Flodquist, instiftade vid Hubertusjakten ett årligt hederspris till ”Bäste Jaktkamrat”. Från 1927 blev priset, på initiativ av Reinhold von Rosen, ständigt vandrande. Priset utgörs av en bronsstaty av Karl XII. Vid överlämnandet av priset till nästa års jaktkamrat erhåller vederbörande en miniatyreplik som minne. En namnförteckning över alla pristagare finns i SFK-matrikeln samt som bilaga till denna historik.

1920             Efter första världskriget övade man vid ett tillfälle brigadexercis till häst på Ladugårdsgärde. 1000 ryttare från olika regementen och kårer dirigerades vid övningarna (livgardister, dragoner, husarer). Manövern beskrivs i hästgardisten Jan Kuylenstjernas bok (1958) ”Ritter och ryttare” på följande sätt: ”Brigadexercis efter trumpetsignaler, med tio skvadroner, tusen ljusblå ryttare i blanka hjälmar, hästgardisterna till största delen beridna på fuxar, livdragonerna på mörka hästar. - Ett magnifikt skådespel men föga realistiskt”.

SFK-ryttaren Carl Gustaf Lewenhaupt blev på Mon Coeur individuell bronsmedaljör i hoppning vid Olympiaden i Antwerpen 1920. Sverige blev även 1:a i laghoppningen genom Claes König – Trésor, David Norling – Eros II och Hans von Rosen – Poor Boy.  I dressyr segrade Jan Lundblad – Uno, följd av Bertil Sandström – Sabel och som 3:a Hans von Rosen – Running Sister. I fälttävlan segrade Helmer Mörner på Germania följd av Åge Lundström på Yrsa.
Sveriges genom tiderna mest framgångsrika olympiad.

Svenska Ridsportens Centralförbund börjar utge ”Hästen”, tidskrift för hästavel och hästsport.(se litt.förteckning)

1923             Styrelsen beslöt 6 december ”minska antalet hundar från 30 till 19 av ekonomiska skäl”. Som mest hade klubben haft ett 40-tal ”Foxhounds”.

Djurgårdens ridskola med Carl och Sian Lindroth som ägare börjar sin verksamhet i stallar och ridhus belägna intill Skansen – Cirkus. Efter en brand 1972 flyttade man 1976 till en ny ridskola i Kaknäsområdet nu med tredje generationen av familjen Lindroth.

1924             Ridsporten dominerades naturligen av militära utövare men även fanns många entusiastiska civila ryttare som deltog i jakter och tävlingar. Här kan nämnas Joseph Berghoff, Tor Eliasson, Lars Flodquist, Gustaf Graf m.fl. och bland damerna syns Margareta von Essen, Barbro Lagerfelt, Gunnel Hasselrot, Ella Winblad von Walter och Linde af Klinkowström.

En del av de civila ryttarna bildar Civila Ryttarförbundet (CR), med Lars Flodquist som ordförande. Avsikten är att ge de civila ryttarna och deras hästar en rationell utbildning bl.a. genom att ordna ryttarprov. Gustaf Graf tar här initiativ till ”Svenska ryttarmärken”. 

Tävlingsverksamheten i hoppning och dressyr genom SFK:s och CR:s försorg ökar kraftigt under 1920-30-talet med offentliga vinter-, vår- och hösttävlingar. Vintertävlingarna huvudsakligen i K1:s stora ridhus.

SFK:s tidigare master Ernst Linder på Piccolomini segrade i prisridningen (dressyr) vid Olympiaden i Paris 1924, med Bertil Sandström på Sabel som 2:a. Dessutom blev Sverige återigen 1:a i laghoppningen och 2:a i fälttävlan (lag).

1925             Några kvinnliga ryttare var särskilt uppmärksammade under 1920-30-talen; Marja Flodquist, Ella Winblad von Walter och Linde Klinkowström. Alla med goda meriter i tävlingssammanhang: Marja Flodquist ”som en gång genom seger över militär elit i svårare hoppning vid ridsportens högborg Strömsholm, fick närvarande kavalleriinspektör att erfara djupa olustkänslor”.(citat; Gustaf Graf)

Linde Klinkowström: ”Den entusiastiska hopp- fälttävlans- och distansryttarinnan” företog, på sin berömda Castor, ett antal långritter kors och tvärs genom Europa under åren 1926-32. Färderna på hästryggen tog henne till Berlin, Wien, Budapest, Prag, Paris och ända till Rom. Ritten 1929 t.o.r. Rom varade 121 dagar uppdelat i 70 etapper.

Ella Winblad ”fann så småningom tempot vid hopp- och dressyrtävlingar litet för sävligt och övergick till kapplöpningsbanan”. På Ulriksdal vann hon sedan, då vid 40-50 års ålder (1933-47) flera championat.

1926             Ur ett styrelseprotokoll; ”meddelade mastern att Kungl. Operans styrelse efterhört huruvida några av klubbens hundar kunde få disponeras av Operan vid vissa föreställningar”. Styrelsen lämnade sitt tillstånd; ”dock att klubben icke på något sätt ansvarade för hundarnas kammardressyr”.

1927             På hösten avgick Reinhold von Rosen som ordförande ”efter en lika lång som gagnande verksamhet inom klubben. Icke blott som ordförande och vice ordförande utan även som sekreterare och vid flera tillfällen som vikarierande master och pikörofficer”.

1928             Reinhold von Rosen efterträddes som ordförande av HKH Prins Gustaf Adolf (vår nuvarande kungs far). Prinsen var en skicklig ryttare som med framgång deltog i hoppning i svåra klasser; med placeringar i svenska och nordiska mästerskap samt internationella tävlingar.

Vid olympiaden i Amsterdam 1928 blev Ragnar Olson på Günstling individuell bronsmedaljör i dressyr. Silver i lagdressyr genom Ragnar Olson – Günstling, Jan Lundblad – Blackmar och Carl Bonde – Ingo.

För att främja ridsporten och tillgodose landets behov av ett gott hästmaterial bildas under året Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Hästen (ASVH).

Officerare från K1 startar en bågskytteklubb och övar på fältrittklubbens bana.(se även 1941)

1929             Stockholms Ridhus övertas av Wanja Lind med bl.a. Assar Lindeblad och Fredrik Swartling som ridlärare. I stallet är en stor andel av hästarna privatägda och ridning är under 1930-40-talen ännu inte någon stor sport för ungdomar. I stallet förekom enbart manliga hästskötare under befäl av stallförman Thure Lyström. Inga ungdomar fick sköta hästarna eller hjälpa till med att sadla och tränsa, eller något annat. En stor skillnad mot dagens ridskolor där det snarast förväntas att ungdomarna hjälper till och där ofta både stallpersonal och ridlärare utgörs av kvinnor och merparten av ungdomsryttarna är flickor.

Från ett SFK-protokoll 15/3: ”Beslöt styrelsen anskaffa en något begagnad skrivmaskin till klubbens expedition för 50 kronor.

Dåvarande galoppbanan inlöses. Delar av banans område upplåtes för Tennisstadion

1930             Nuvarande galoppbanan anläggs. Tennisstadions byggnader påverkar banans utformning – det är ingen oval. I samband härmed övertog Arméförvaltningen SFK:s förutvarande kontrakt (1908) ”å arrende av Grafslätten”.

Enligt avtalet fick dock SFK dispositionsrätt till de delar av fältet som ligger inom galoppbanan bl.a. ”Gröna banan”. SFK:s medlemmar får även begagna galoppbanan.

1931             Beslöt styrelsen 12 september: ”att ingå med en skrivelse till Stuteriöverstyrelsen angående erhållande av bidrag från totalisatormedel med anledning av klubbens verksamhet för hästavelns befrämjande”.

1932             Klubbens mest hängivne jaktryttare, förste pikören och hundföraren, Nils Ekander avtackades för 35 års ”tryggt och skickligt arbete bakom hundarna”.

Detta år instiftas en förtjänst-/jaktplakett (brons, silver och guld). Motivet är utfört av ryttmästare Carl Strömfelt. Den stora (11 x 8 cm) vackra plaketten är graverad av Eugen Hammarberg, och visar i högrelief några jaktekipage, under språng över en gärdesgård, följande ett koppel hundar.

Vid olympiaden i Los Angeles 1932 blev SFK-ryttaren Clarence von Rosen dubbel bronsmedaljör! I hoppning på Empire och i fälttävlan på Sunnyside Maid. I lagdressyr blev det åter en svensk silvermedalj genom Thomas Byström – Gulliver, Gustaf Adolf Boltenstern (Jr) – Ingo och Bertil Sandström – Kreta.

1934             Byggdes en läktare (gradäng) vid Gröna banan nära flaggstångshöjden.

1936             Stor jubileumsjakt på Drottningholm med 150 deltagare inför SFK:s 50-års jubileum (se litt.förteckning). Vid kvällens festbankett på Grand Hotell erinrade SFK:s ordförande Prins Gustaf Adolf, om de gångna 50 årens omfattande verksamhet. Klubbens stiftare, Prins Carl, hyllade sina gamla jaktkamrater och berättade jaktminnen från förflutna tider. Hederspriset ”Bäste jaktkamrat” gick till Lars Ehrnroth. Antalet medlemmar är nu ca 550 varav 60 damer och 25 juniorer.

Vid Olympiaden i Berlin 1936 deltog i fälttävlan den unge SFK-ryttaren Henri S:t Cyr, på Fun, senare en av alla tiders framgångsrika dressyrryttare. Bland de tävlande i hoppningen fanns även SFK:s ordförande Prins Gustaf Adolf. Det blev en svensk bronsmedalj i dressyr (lag) genom Greger Adlercreutz – Teresina, Sven Colliander – Kål och Folke Sandström – Pergola.

1937             Ur ett styrelseprotokoll: ”diskuterades möjligheten att även upptaga avläggande av prov för ryttarmärket på programmet”. (jmf 1924)

1939             Sista året klubbens hundar finns med vid jakterna.

1940             Inga jakter detta år! Efter Tysklands angrepp på Norge 9 april hade K1 mobiliserats och krigsplacerats med sina hästar vid Ulriksdal.

1941             Avtal mellan Stockholms Fältrittklubb och Svenska Bågskjutningsförbundet.

Bågskjutningsförbundet hyr en del av ”Fältrittklubbens bana” av SFK och har av Riksmarskalkämbetet fått medgivande att uppföra en klubbstuga (jmf 1928).

Nu hade Fältrittklubben och Civila Ryttarförbundet sina första gemensamma tävlingar på Gröna banan. Ryttarspelen genomförs 11-14 juni.  ”Anordnas vårtävlingar på klubbens bana och få ett i allo lyckat förlopp. Bland de främsta resultaten må nämnas löjtnant Jungs seger i hoppning Svår A med Zeus över ryttmästare Nyblaeus på Kahouanne efter fyra omhoppningar på höjder upp till 1.90 m.”

1944             På initiativ av Civila Ryttarförbundet (CR) bildas inom klubben en ungdomssektion ”för att genom anordnande av tävlingar, kurser och föredrag stimulera ungdomens intresse för ridning och ridsport”. Sektionen har 173 medlemmar och leds av Ewald Senff.

1945             Idrottsparkens ridanläggning från 1906, Stockholms ridhus (SR) får lämna plats för Gymnastiska Central Institutet (GCI), numera Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH). Det ursprungliga ridhuset på höjden hade som nämnts liknande exteriör som den gamla tennishallen vid nuvarande Tennisstadion. Ridskoleverksamheten flyttas bl.a. till gamla ”Generalstabsstallet” vid Lidingövägen (Swartlings ridskola). Kung Gustaf V gav nu löfte om en tomt för ridsporten på Kungl. Djurgårdens mark och Civila Ryttarförbundet får ett kontrakt med Djurgårdsförvaltningen om en ridhustomt på Norra Djurgården intill Lidingövägen nära K1. Ryttarförbundet bildar ett fastighetsbolag med följande målsättning: ”Bolagets verksamhet skall hava till föremål att i Stockholm uppföra ridhusbyggnad samt att därstädes bedriva ridhusrörelse ävensom fastighetsförvaltning och annan därmed förenlig verksamhet”. Drivande vid bolagets tillkomst var Sven Grape (ordf.) och Sven Gullström (verkst. dir.). Man planerar en ridhall på 70 x 25 meter med plats för 6000 åskådare! Se även 1894 (Hippodromen).

1946             Grundade Åke Sjöstedt klubben Stockholms Ridsällskap (SRS) och startade 1948 Östermalms ridskola (ÖR).

1947             SFK:s ordförande sedan 1927 HKH prins Gustav Adolf omkommer i en flygolycka. I berättelsen för klubbens verksamhet under det 61a arbetsåret läser man: ”Klubben har under det gångna året drabbats av en oersättlig förlust i och med Ordföranden HKH Prins Gustaf Adolfs bortgång”.

1948             Stockholms Fältrittklubb (SFK) från 1886 och Civila Ryttarförbundet (CR) från 1924 går samman under namnet Stockholms Ryttarförbund. (SRF) med Henrik Wrede som ordförande. Namnet SFK bara försvann! liksom det gamla klubbmärket från 1890-talet. Fastighetsbolaget ändrar namn till Stockholms Ryttarförbunds Fastighetsbolag. Varken Fältrittklubben eller Ryttarförbundet hade direkt anknytning till någon ridskola och ridskolorna i Stockholm hade inte allmänt börjat bilda egna klubbar.

Efter kriget inleds från detta år en minskning av försvaret; nedläggning – sammanslagning av förband, utlokalisering och givetvis avhästning. Göta Livgarde läggs ner, Svea Livgarde (I1) flyttar från Linnégatan till Sörentorp och senare till Kungsängen. Det hästanspända artilleriet motoriseras och Svea Artilleri (A1) flyttar från Valhallavägen till Järva-Rissne.  Avhästningen inom armén ledde till att hästar utackorderades till fodervärdar som i sin tur startade ridskolor med tillhörande klubbar. Ett typiskt exempel är som nämnts Åke Sjöstedt med Stockholms Ridsällskap (SRS) och Östermalms ridskola (ÖR) som hyrde stallar och ridhus vid Linnégatan (Göta Livgardes kaserner). Avhästningen innebar givetvis att åtskilliga mycket kompetenta officerare och underofficerare övergick till civil hästverksamhet vid olika ridskolor och stallar runtom i landet. Intresset för hästsport ökar bland de yngre och inte minst bland flickorna. Det ökande antalet civila ryttare bidrog också till att Ridfrämjandet (RidF) bildades 1948, med von Stockenström som ordförande och Hans Ernmark som generalsekreterare. En riksorganisation med huvuduppgift att främja ridning som en folksport.

Vid Olympiaden i London 1948 blir SFK-ryttaren Gösta Boltenstern på Trumf individuell bronsmedaljör i dressyr.

Det segrande svenska laget i dressyr; Henri S:t Cyr, Gehnäll Persson och Gustaf Adolf Boltenstern (Jr) blev diskvalificerade efter fransk protest. Enligt de regler som fanns skulle deltagarna vara av kategorin ”officerare och gentlemän”. Gehnäll Persson som var sergeant, d.v.s. underofficer, yrkesverksam som ridllärare och ej amatör som reglerna föreskrev. Skandal! Till nästa Olympiad hade reglerna ändrats och 1952 i Helsingfors segrade samma lag. Inga protester denna gång.

Detta år reds Hubertusjakten vid Hägerneholm under ledning av ryttmästare Carl Hellberg (master 1948-59). Man red släpjakt och hade lånat en meute om 7 hundar från ridskolan i Strömsholm.

1949             Klubben, d.v.s. Ryttarförbundet, ansluts till den nybildade riksorganisationen Ridfrämjandet (RidF).

Nedläggning av Kungl. Livregementet till häst (K1), världens äldsta kavalleriregemente, med traditioner från det av Gustaf Vasa år 1536 uppsatta landskapskavalleriet. Kvar tills vidare blir ändå Kungl. Livgardets dragoner; d.v.s. Livgardesskvadronen med ca 100 hästar. (jmf 1891)

1950             Ridfrämjandets Stockholmsdistrikt arrangerar i samarbete med klubbarna under 1950-talet årligen ”Hästens Dag” med bl.a. ryttarkortege genom staden till Skansen.

1951             Prins Carl (”Ryttarprinsen”) avlider i en ålder av 90 år. Prinsen var tillsammans med sina bröder Eugen och Oscar Fältrittklubbens grundare 1886. Han var även en mycket aktiv ordförande i många år, 1886-1914.

1952             Kung Gustaf VI Adolf och Drottning Louise hade åtagit sig att vara klubbens beskyddare.

Stora internationella ryttartävlingar (CHIO) på Ryttarstadion och Östermalms idrottsplats. Tävlingarna genomfördes efter olympiaden i Helsingfors detta år.

Vid de olympiska spelen hade guldmedaljen i fälttävlan erövrats av Hans von Blixen-Finecke (Jr) på hästen Jubal (se även 2002). Guld också i dressyr genom Henri S:t Cyr på Master Rufus. Båda ryttarna var SFK-medlemmar.

I direkt anslutning till Helsingforsolympiaden arrangerade Stockholms Ryttarförbund under ledning av ordf. Gustaf Fredrik von Rosen och ordf. Herbert Sachs de största ryttarspelen i klubbens historia ”Chevalier Hippique Internationale Olympique” (CHIO) på Stadion, Ryttarstadion och Östermalms Idrottsplats. Den internationella och olympiska eliten hade inbjudits. Man tävlade i 15 hopp- och 6 dressyrklasser med totalt 1039 startande på 284 hästar. På Stadion bjöds en publik om 20000 personer ett omfattande uppvisningsprogram, med bl.a. ”Spanska Ridskolan” från Wien under ledning av dess eminente chef överste Alois Podhajsky. I ”guldmedaljörernas parad” deltog bl.a. det i Helsingfors vinnande dressyrlaget med Henri S:t Cyr – Master Rufus, Gehnäll Persson – Knaust, Gösta Boltenstern – Krest och likaså det vinnande fälttävlanslaget med Hans von Blixen-Finecke Jr – Jubal, Olle Stahre – Komet och Folke Frölén – Fair.

1953             En uppmärksammad distansritt genomfördes som en upprepning av Stenbock kurirs ritt 1710 från Helsingborg till Stockholm, med rapporten om segern över danskarna. Nu var ryttaren olympiske guldmedaljören ryttmästare Hans von Blixen-Finneke. Ridklubbar utefter färdvägen ställde hästar till förfogande för de olika delsträckorna. (jmf distanstävlingen 1895)

Gustaf VI Adolf hade 1952 efterträtt sin far Gustaf V som Ryttarförbundets beskyddare. Gustaf V hade som nämnts redan 1945 anvisat mark på Kungl. Djurgården för en modern ridsportanläggning och 1953 tillsattes en ridhuskommitté för ett manegebygge. Stadsplanen tillätt dock icke bygge på den anvisade tomten (Storängsbotten). Eftersom Stockholms Ridhus (SR) fått lämna sin anläggning 1946 inför bygget av Gymnastikhögskolan (GIH) och dessutom Östermalms Ridskola (ÖR) startats 1948 var behovet stort av nya stallar och ridhus. Man var hänvisad till tillfälliga lösningar: hyra stallar vid gamla Göta Livgarde på Linnégatan, hyra ridhuset på K1 vid Lidingövägen, hyra stallar och ridhus på Svea Artilleriregemente (A1) vid Valhallavägen (regementet hade flyttat till Järva-Rissne). Inom A1:s gamla kasernområde hade även Ella Winblad von Walter sin ponnyridskola Hon var starkt engagerad i ungdomsverksamhet och Blå Stjärnan. Huvudlärare för lektionsryttarna vid Stockholms Ridhus var som tidigare stallmästare Assar Lindeblad, en mycket auktoritativ herre, och för privatryttarna fanns ryttmästare Sven Littorin att tillgå. Dessutom användes ridhuset vid krigsskolan vid Karlberg samt stallar och manege ”Posis” vid gamla Positionsartilleriet vid Storgatan. Även några privatstallar fanns; på Norra Djurgården, vid Storängskroken nära nuvarande Ryttarstadion och vid Stora och Lilla Skuggan. På Södra Djurgården nära Skansen – Cirkus fanns sedan 1923 Djurgårdens ridskola som drevs av familjen Lindroth och till Lidingövägen – Valhallavägen flyttade Swartlings ridskola som använde det gamla f.d. generalstabsstallet.

1954             Första ryttarstadskampen Stockholm – Helsingfors inleddes i Helsingfors och fortsatte sedan växelvis mellan städerna under ett 20-tal år.

Under 1950-talet tillkom i Stockholms närmsta omgivningar ett antal ridanläggningar bl.a. Enskede – Årsta, Mälarhöjden, Djursholm, Lidingö, Hufvudsta – Solna, Äppelviken – Stora Mossen. Vid den här tiden blir ridningens karaktär av ungdomsverksamhet tydlig särskilt för flickor.

1956             De olympiska spelen avhålls i Melbourne, Australien. På grund av rådande karantänsbestämmelser får inte hästarna komma till Australien varför spelens ryttarverksamhet, den s.k. Ryttarolympiaden förläggs till Stadion och Ryttarstadion, där Gröna Banan benämndes Sportfälet. Liksom vid Olympiaden 1912 hade man uppstallning vid K1 och Generalstabsstallet. Inför tävlingarna fördes den olympiska facklan under fem dagar genom Sverige av ryttare från landets olika ridklubbar. Vid invigningen på Stadion red ryttmästare Hans Wikne, Strömsholm, med facklan och tände den olympiska elden. Guldmedalj i dressyr vinner åter vår framgångsrike klubbmedlem major Henri S:t Cyr nu på hästen Juli xx.  Även lagseger i dressyr genom Henri S:t Cyr (1) – Juli xx, Gehnäll Persson (4) – Knaust och Gösta Boltenstern jr (7) – Krest. Fälttävlan genomfördes på Järvafältet, där Petrus Kastenman under mycket svåra mark- och väderförhållanden segrade på hästen Illuster. En mycket minnesvärd heroisk ritt genomfördes vid hopptävlingen, på Stadion, av en skadad Hans Günther Winkler (Tyskland) som på Halla ändå erövrade guldmedaljen. Om OS 1956 se litteraturförteckningen!

I samband med spelen uppkommer vådeld på K1 och det stora ridhuset, Nordens största, brinner ned. Efter spelen övertas generalstabsstallet av Swartlings ridskola.

1957             Beslöt styrelsen 20 januari: ”utge en medlemstidning, Ridsport, för hästsporten i Stor-Stockholm” under redaktörskap av fröken Pidde Wilhelmsson (utkommer 1957-1970). En fristående rikstäckande motsvarighet också med namnet Ridsport utges sedan från 1972 med Jan Bohlin som redaktör och ansvarig utgivare. Den tidningen utkommer fortfarande (2010) med samme redaktör/ansvarig utgivare.

Styrelsen fastställde sektionsindelningen: ”dressyr, hoppning och fältridning”.

1957-58        Hundkapplöpningar på Gröna banan. Delar av hundbanan kan fortfarande skönjas.

1958             HM Drottningens pris instiftas av Drottning Louise vid Stockholms Ryttarspel. En prishoppning öppen endast för svenska damer och som sedermera blivit ett inofficiellt mästerskap för damerna. Vinnare 1958 .........

1959             Gunnar Brandels (K1) blir klubbens master (1959-63).

1960             Från ett protokoll 30/3: ”Beslöt styrelsen att en elektrisk tidtagningsapparat skulle prövas inför vårens offentliga tävlingar.”

Inför deltagande i sin 5:e olympiad (Rom 1960) tränade och tävlade Henri S:t Cyr vid dressyr-SM på Ryttarstadion, nu på sin nya häst l´Etoile. SM vinnare detta år blev dock Flyingeryttaren Yngve Wibke på Gaspari. En ny dressyrbana för bl.a. SM-ändamål anläggs 1960-61 belägen där sedermera Gröna Ridhuset uppförs 1997.

1961-64        Några omvälvande år i klubbens historia.

1961             Under året arrangerades omfattande jubileumstävlingar (SFK 75 år, se litt.förteckning).

Från ett protokoll 19/1: ”Beslöt styrelsen att till jubileumstävlingarna maj-juni inbjuda vissa utländska ryttare bl.a. bröderna d´Inzeo, guld och silvermedaljörerna i hoppning vid Romolympiaden 1960.”

Ordf. Sven Grape erinrade om genom åren framstående ryttare inom olika tävlingsdiscipliner. Här kan nämnas några: Claes König, Josef Berghoff, Tor Eliasson, Clarence von Rosen, Bertil Sandström, Thomas Byström, Stig Holm och Henri S:t Cyr. Vid jubileumstävlingarna på Ryttarstadion gjordes även TV-sändningar. Redan 1959-60 hade förekommit TV-utsändningar från ryttartävlingar. Chefen för Sveriges Radio-TV Olof Rydbeck var även ledamot av klubbens styrelse!

Under året blev Stockholms Ridhus, Östermalms Ridskola och Ponnyridskolan med kort varsel uppsagda för avflyttning från Arméstabens och A1:s stallar och ridhus vid Valhallavägen. Swartlings ridskola blev dock kvar i gamla generalstabsstallet. Sveriges Radio som övertagit A1:s alla byggnader krävde större lokaler för TV:s ökande verksamhet. Stallarna blev verkstäder och ridhuset blev TV-studio. Behovet av en stor ridanläggning hade påtalats under många år men nu var situationen akut. Klubbordföranden Sven Grape och verkst. direktören Sven Gullström i Fastighetsbolaget gick från ord till handling. Vissa försök gjordes att överta f.d. Livdragonernas gamla ridhus och stallar vid Gärdet. Byggnaderna skulle dock inlemmas med Tekniska museet. Mittemot på Gärdet stod ”Kostadion”, en stor sporthall, från början en visningsarena byggd för Stockholms Lantbruksutställning 1930, men från 1941 använd av Sandrews som filmateljé under många år. Byggnaden skulle nu rivas men bågarna som bar upp hallen kom att användas som takstolar för den blivande manegen på Ryttarstation (numera kallad Gamla ridhuset).

Under 1961 upplät Kungliga Djurgårdens Förvaltning i ett arrendekontrakt (1961-86) ett markområde (28000 kvm) till Stockholms Ryttarförbunds Fastighetsbolag (jfr 1945) Området blev nu den norra delen av Storängen d.v.s. den nuvarande platsen vid Storängsvägen – Fiskartorpsvägen. En delvis svårbebyggd sluttningstomt. Arkitekten Sture Frölén planerade där en stor anläggning med fyra maneger och stallar för 400 hästar! Detta storstilade projekt blev, mest av ekonomiska skäl, omöjligt att genomföra. Det omarbetades till ett rimligare med stallar för 100 hästar och två maneger. Någon 2:a manege uppfördes dock inte förrän 1989 d.v.s. ”Röda ridhuset”.

Klubben/Fastighetsbolaget hade tomten men saknade kapital att ensam genomföra ett så stort byggprojekt. Finansieringen blev svår. Banker och näringsliv vidtalades, bl.a. Peder Bonde vid dåvarande Stockholms Enskilda Bank och Greger Lewenhaupt vid Svenska BP Olje AB, båda herrar med stort hästintresse. Vidare Gösta Hall Bil AB (SAAB/ANA), Metronom Records och AB Tedeco. Dessa parter gick in som delägare i Fastighetsbolaget (se även 1966).

Anläggningen skulle ju stå på ofri grund med marken arrenderad från Djurgårdsförvaltningen. Kung Gustaf VI Adolf bestämde här att arrendet till Djurgårdsförvaltningen skulle vara lågt så länge mark och byggnader huvudsakligen användes för ridsporten. Kungen var 1962 också personligen på byggplatsen och påpekade att djurgårdsekar måste bevaras! Detta gav upphov till vissa problem då en ståtlig ek stod väldigt nära tilltänkta stallar och ridhus. Stallbyggnadens placering ändrades något, eken räddades, och kallades därefter ”Kungens ek”. Det är eken på stallplanen vid entrén till Östermalms ridskola.

Arkitekt Frölén planerade skickligt den stora manegen (60 x 20 m) som en vindsvåning, men ändå i markplanet, på en trevånings souterrängbyggnad. Kommersiella kontors- och verkstadslokaler skulle säkra Fastighetsbolagets ekonomi. Stallar och manege uthyrdes till ridskolorna. Drivande kraft under hela byggprojektet var klubbordföranden Sven Grape.

1962             Årets Hubertusjakt reds, i dimmigt väder, vid egendomen Freden i Vallentuna med Gunnar Brandels som master. Jaktvinnare blev junioren Jan-Olof Johansson (Wannius) på fullblodet Shalimar. Som senior hade hoppryttaren Jana Wannius stora framgångar på sin häst Tredje Mannen. Bland andra framstående hoppryttare som tävlar på Ryttarstadion märks Dag Netterqvist – Pass Opp. ”Dadde” var femfaldig SM-vinnare och deltog även i OS i Rom 1960.

1963             I samband med avflyttningen från A1:s gamla kaserner på Valhallavägen lämnade Wanja Lind verksamheten och Stockholms Ridhus (SR) övertogs av major Folke Widman, en av landets mest framgångsrika ryttare i hoppning på fullblodet Good Luck. Han deltog bl.a. i Olympiaden i Rom 1960.

Stockholms Ridhus (Folke Widman) med Jan Malmborg som verksamhetschef, Östermalms Ridskola (Åke Sjöstedt) och Ponnyskolan (Ella Winblad v. Walter) flyttar till Ryttarstadion och tar de nybyggda stallarna i bruk. Gunnar Högberg också vid Stockholms Ridhus, en mycket skicklig utbildare av hästar och ryttare flyttar med till Ryttarstadion och hade sedan under många år (fram till 2006) sin träningsverksamhet där. Med till Ryttarstadion som stallförman följde fanjunkare ... Johansson, som gärna visade sitt stora ridkunnande på ackordshästen Belar.

Även Ridfrämjandets kanslier, både det Centrala- och Stockholmsdistriktet, hyrde för en tid kontorslokaler vid Ryttarstadions anläggning.

1964             Manegen färdigställs, men blev mindre än som planerades 1945. Ryttarstadion i sin helhet invigs den 26 september av HM Drottning Louise som jämte Kung Gustav VI Adolf var klubbens beskyddare. H M Drottningens pris vanns detta år av ..... I den anrika lagtävlingen i hoppning, mellan olika regementen, om HM

Konungens pokal ”Kungens kanna” erövrades priset slutligt av Livgardets dragoner (K1) vid 1964 års Ryttarspel. I och med försvarsmaktens avhästning upphörde därmed tävlingen (se dock 1997)..

1965             Stora framgångar har åtskilliga SFK- och K1-ryttare under 1960-70-talen. I fälttävlan och banhoppning; Per Fresk, Ragnar Gustafsson, Tor Burman, Rolf Brandt, Gustaf Nyblaeus jr, Beyron Johansson, Jan-Olof Wannius, Christian Braunstein. På dressyrsidan märks Carl Malmén, William Borggren och Erik Lette, den senare under många år tränare samt nationell och internationell dressyrdomare.

1966             Genom nyemission ökades Fastighetsbolagets aktiekapital och infördes A och B aktier. Ett konsortialavtal sluts mellan Stockholms Ryttarförbund, Svenska BP Olje AB, SAAB-ANA i Stockholm AB samt Metronome Records och AB Tedeco. Avtalet reglerar verksamheten vid Ryttarstadion. Samtliga nämnda aktieägare blev också hyresgäster i den kombinerade idrotts- och industrianläggningen med totalt 8800 kvm lokalytor. SFK har endast 9% ägande genom sin B-aktier men innehar alla A-aktier vilket enligt bolagsordningen ger 50% av rösterna i bolagets styrelse. På ridsportsidan blev som tidigare Östermalms Ridskola AB och Stockholms Ridhus HB fortsatta hyresgäster av stallar och ridhus.

1967             Georg Ekström, SM-vinnare i banhoppning på Tuborg.

Stockholms Ridhus (SR) övertas av Jan Malmborg. Som ridlärare vid SR under ett tiotal år framöver arbetade Dan Aspegren och Mats Mellberg och vid Östermalms Ridskola (ÖR) hade eleverna en engagerad ridlärare i Erland Camp från Stockholms Ridsällskap (SRS).

Rolf Brandt från K1 blir klubbens master (1967-72).

1968             Försvarsmaktens fortsatta avhästning innebär avveckling av arméns rid- och körskola i Strömsholm. Verksamheten fortsätter dock i form av en stiftelse ”Ridskolan Strömsholm” tillsammans med Ridfrämjandet för att bl.a. tillgodose landets behov av kvalificerade ridinstruktörer.

Det anrika Stockholms ridhus (SR) från 1901 hade från 1924 haft klubbverksamhet tillsammans med Civila Ryttarförbundet och senare med Stockholms Ryttarförbund fram till 1968, då dess egen klubb, Ugglevikens Fältrittklubb, bildades med Eugen Lundin som ordförande.

1969             Bildas en gemensam tävlingsorganisation som svarar för årets ryttarspel. Ett avgörande steg till ett samgående klubbarna emellan.

1970             Vid årsmötet 26 januari genomfördes sammanslagningen av de tre klubbarna: Stockholms Ridsällskap (SRS), Stockholms Ryttarförbund (SRF) och Ugglevikens Fältrittklubb (UFK). Den bildade klubben med nästan 1000 medlemmar antar namnet Stockholms Fältrittklubb, som härmed återuppstår! (jmf 1948) SFK:s klubbemblem (häst och ryttare) kan sättas upp på Ryttarstadions kanslibyggnad. Till SFK-ordförande valdes Sven Hedvall från Stockholms Ridsällskap, till verkställande ledamot Ingvar Edengård också från Stockholms Ridsällskap och till tävlingsledare Lennart Sjöberg från Stockholms Ryttarförbund, vice ordförande blev Åke Sjöstedt (ÖR) och Jan Malmborg (SR).

Alla klubbordföranden genom åren är förtecknade i SFK:s matrikel och i en bilaga här i historiken.

Ett nyttjanderättsavtal mellan Kungliga Djurgårdens Förvaltning och Fortifikationsförvaltningen upprättas: ”KDF upplåter till FortF rätt att för tillgodoseende av Kungl. Livgardesskvadronens (K1:s) behov av närövningsområde nyttja de å bilagda karta inom röda begränsningslinjer betecknade områden (s.k. Grafslätten) med de förbehåll som angives i detta avtal” (jmf 1908, 1930 och 1961). Avtalet innebär även fortsatt nyttjanderätt för SFK; .... ”medgives Stockholms Fältrittklubb rätt att för ridövningar och ryttartävlingar använda område A med där belägna galopp-, hopp- och dressyrbanor i den mån så kan ske utan hinder för K1:s militära verksamhet”. Även Bågskytteklubben har enligt avtalet viss nyttjanderätt till hoppbanan d.v.s. Gröna banan. (jmf 1941)

1971             Anders Lindgren (K1) blev SM-vinnare i dressyr på Eko. Han blev sedermera en internationellt mycket uppskattad dressyrutbildare.

1972             De första OS-medaljerna sedan ryttarolympiaden i Stockholm 1956: Jan Jönsson på Sarajevo blir bronsmedaljör i fälttävlan vid olympiaden i München. Det ökande antalet kvinnliga ryttare inom ridsporten märks i tävlingarnas prislistor. Sverige fick vid detta OS även en bronsmedalj i lagdressyr genom: Ulla Håkansson – Ajax, Ninna Swaab – Casanova och Maud von Rosen – Lucky Boy. De första OS-medaljerna sedan ryttarolympiaden i Stockholm 1956.

1973             Ridhuschefen Jan Malmborg vid Stockholms Ridhus efterträder Rolf Brandt (K1) som SFK-master vid jaktridning. En befattning han sedan upprätthåller i 15 år. Jan Malmborg verkar även inom galoppsporten, först som amatörjockey vid Ulriksdals bana, sedan som professionell tränare vid Täby galopp. Vid SM i dressyr på Ryttarstadion detta år segrade Sten Nordensköld (Strömsholm) på hästen Horisont. Horisont var från början en enkel trupphäst som Nordensköld tränat från remont till SM-nivå.

1974             Kung Carl XVI Gustaf accepterade att efterträda sin farfar Gustaf VI Adolf som klubbens beskyddare.

1975             K1:s tävlingsryttare planerar att starta en egen klubb inom Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC), men erbjuds att bilda en självständig sektion i SFK. Vid årsmötet 1976 togs beslut om detta och major Per Fresk (K1) blir sektionens ordförande. Denna föreningskonstruktion avser att upprätthålla och säkerställa det mångåriga samarbetet mellan SFK och K1.

1976             Stockholms Fältrittklubb firar 90-års jubileum. SFK är nu landets största ridklubb med 1490 medlemmar. I jubileumsmatrikeln konstaterar ordföranden Sven Hedvall att SFK är unik därigenom att tre klubbar gått samman (jmf 1970) och att klubben samarbetar med två ridskolor och K1 inom den gemensamma ridanläggningen Ryttarstadion.

Kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia deltog i detta års Hubertusbal på Stallmästaregården. En liten detalj: För det nygifta kungaparet var det drottningens första officiella framträdande på dansgolvet. Vår ordförande Sven Hedvall var således hennes första officiella danspartner! Det traditionella talet till hästen kunde, till gästernas förtjusning, riktas direkt till vederbörande då en SFK-junior ledde in en ponny i värdshusets festsal. Till bäste jaktkamrat utsågs Anna-Maria Anestam (Falkenberg).

Vid den här tiden fanns fortfarande vid Stallmästaregården en särskild grind med skylten: ”För ridande” avsedd att underlätta ritter via Haga ut till Järvaområdet.

Vid några andra tillfällen hade våra hästar engagemang vid Operan. En ridskolehäst, skimmeln ”Silver” reds då in på scenen av den stilige matadoren med den vackra Carmen framför sig i sadeln.

1977             Vid Ryttarspelen detta år tävlar man bl.a. om ett nyinrättat HM Drottningens pris. Drottning Silvia fortsätter därmed traditionen efter drottning Louise. Vinnare blev Britt Hagström på Super Sonic.

1978             Ridskolorna vid Ryttarstadion har genom åren en omfattande verksamhet där ridskolecheferna Jan Malmborg (SR) och Åke Sjöstedt (ÖR) givetvis är drivande. Elisabeth Nilsson (SR) och Svante Jansson (ÖR) blir framöver engagerade och omtyckta ridlärare som i skrivande stund (2009) fortfarande har lektioner vid Ryttarstadion.

1980             SM i hoppning på Ryttarstadion. Vinnare Leif Holgersson-Juvelin

1981             SM i dressyr på Ryttarstadion. Vinnare Elisabeth Lette-Top Flight xx

1982             Vid årsmötet valdes, verkställande direktören vid Fastighetsbolaget Sven Gunnar Tillius till ordförande i SFK efter Sven Hedvall som varit ordförande sedan 1970.

Ridskolechefen vid Östermalms Ridskola, SFK:s och Ryttarstadions nestor, Åke Sjöstedt är nog klubbens genom tiderna mest aktive jaktryttare. Red ofta på den magnifike hästen Mephisto. Detta år deltog han i sin 37:e jaktsäsong. Åke Sjöstedt ledde också under många år gärna sina ridskoleryttare på sällskapsritter i skog och mark, främst på Norra och Södra Djurgården och även i Järvaområdet under sitt motto: ”Hästen är gjord för gång i terräng”).

1984             Den kvinnliga dominansen inom dressyren fortsätter (jmf 1972). Sverige får en bronsmedalj i lagdressyr vid OS i Los Angeles genom SFK-ryttarna Louise Nathorst - Inferno, Inga-May Bylund - Aleks och Ulla Håkansson – Flamingo. Försvarsmaktens avhästning pågår obevekligt. Risken är stor att även Livgardesskvadronen, den sista resten (jmf 1949), av det anrika kavalleriregementet K1 försvinner och därmed beriden högvakt och statsceremoniell eskort. Utanför kavallerikasernen vid Lidingövägen finns två minnesstenar uppställda: ”Kungl. Livgardet till häst var här förlagt 1897-1927” resp. ”Kungl. Livregementet till häst 1928-1949”. Förbandsbeteckningarna ändras flera gånger från 1949: Livgardesskvadronen (1949 -74), Livgardets Dragoner (1975 – 84) och från 1985 Svea Livgardes Dragonbataljon med fyra skvadroner för utbildning i militärpolistjänst och beriden högvakt.

Initiativ tas nu för att säkerställa den beridna högvaktens fortlevnad. Drivande är Per Sköld, Hodder Stiernswärd, Anders Gernandt och Hans Gartner. Anders Gernandt gjorde som expertkommentator vid TV en stor insats för att popularisera ridsport och ryttartävlingar, både dressyr och hoppning. Gernandt var själv tidigare tävlingsryttare, deltog bl.a. i hoppning vid Olympiaden i Rom 1960.

1985             En förening/från 1987 stiftelse bildas ”för bevarande av den Beridna Högvakten” med riksmarskalken Per Sköld som ordförande. Föreningen får redan från början mer än 10000 stödjande medlemmar över hela landet.

Detta år bröts den traditionella utformningen av Stockholms Ryttarspel genom att tävlingarna genomfördes under namnet ”Stockholm International Horse Show” med deltagare från den internationella eliten. Tävlingarna förlades nu till slutet av augusti och med Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC) som medarrangör. En förövning inför VM-tävlingar 1990.

Ridskolornas stallar byggs till med ett 20-tal boxar och man har nu plats för ca 150 hästar.

1986             Stockholms Fältrittklubb firar 100-års jubileum. Klubbens beskyddare HM Carl XVI Gustaf gratulerade SFK med följande hälsning: ”Ridsporten har i Sverige utvecklats till en folksport. Stockholms Fältrittklubb har inte minst bidragit härtill genom en verksamhet av hög kvalitet. Stockholms Fältrittklubb som anses vara Sveriges äldsta ridklubb bildades 1886 av min farfars farbröder, prinsarna Carl, Eugen och Oscar, och min fader var sedermera under nära två decennier klubbens ordförande. Det är därför en stor glädje för mig att gratulera Stockholms Fältrittklubb till 100-årsjubileet. Jag önskar klubben stor framgång i verksamheten”. Stor middag i Gyllene Salen, Stadshuset. Prins Bertil och prinsessan Lilian samt drygt 320 klubbmedlemmar deltog här i årets Hubertusbal. Citat ur jubileumsmatrikeln 1986: ”som en av landets största ridklubbar har klubbens ledning även verkat på betydelsefulla förtroendeposter såväl regionalt som centralt. Dessa personalunioner har gjort det möjligt att direkt göra SFK:s uppfattning och önskemål gällande vid utformningen av ridsportens policy i Sverige” (se litt.förteckning).

Medlemsantalet har genom åren ökat från det 20-tal personer som grundade klubben 1886 till ca 250 efter 25 år och till ca 550 vid 50-årsjubileet 1936 och är nu 1200 vid 100-årsjubileet..

Höstterminernas traditionella jaktritter och andra terrängritter i form av fälttävlan fortsätter genom åren att vara viktiga och omtyckta arrangemang i SFK:s verksamhet, men tyngdpunkten ligger nu mer på olika hopp- och dressyrtävlingar, särskilt då den årligen återkommande nationella tävlingen: Stockholms Ryttarspel. Intresset för distansritter (jmf 1891), en av SFK:s ursprungliga aktiviteter, har däremot minskat med åren. Att andelen juniorer vid Ryttarstadion ökar avspeglas i ökande ponnyverksamhet. Ännu vid väl fyllda 90 år rider Ella Winblad von Walter, ponnyryttarnas ”Tant Ella” på den brunprickiga skimmeln Schottis inom Ryttarstadions område (jmf 1925, 1953 och 1963).

Fastighetsbolaget byter namn till Stockholms Fältrittklubbs Fastighetsbolag. Bolagets arrendekontrakt med Djurgårdsförvaltningen förnyas fram till 2006.

1987             Vid Ryttarspelen erövrades HM Drottningens pris av Maria Gretzer på Cino.

1988-89        För-VM (1989) d v s uppladdning/träning inför kommande Ryttar-VM äger rum på Stadion och Ryttarstadion. Under dessa år får inte SFK begagna Gröna banan. Den skall läggas om och sparas för att kunna fungera under dessa veckolånga tävlingar. Även andra delar skall förbättras inför VM: Galoppbanan, Sandbanan för framridning, K1-banan samt anläggs en ny bana för dressyrträning, VM-banan. Detta innebär att inga Ryttarspel kan förekomma. – En lång tradition från 1887 bryts. 

På initiativ av SFK:s ordförande Sven-Gunnar Tillius bygger Fastighetsbolaget under VD Lars Holmdin 1989 ett 2.a ridhus på området – ”Röda ridhuset”. Lars Holmdin är lektionsryttare vid Stockholms Ridhus och ledamot i SFK:s styrelse.

Vid SM i dressyr 1989 vinner SFK-ryttaren Louise Nathorst på Dante. Chefredaktör Bengt Gustafson blir SFK-master från 1988 till 1992.

1990             Historiens första gemensamma Ryttar-VM (alla discipliner) ”WORLD EQUESTRIAN GAMES” äger rum på Djurgården, Gärdet, Stadion och Ryttarstadion, där Gröna Banan benämndes Sportfältet. Hans Günther Winkler, guldmedaljören i hoppning vid Ryttar-OS i Stockholm 1956, invigde VM-tävlingarna på Stockholms Stadion. Detta VM med hoppning, dressyr, fälttävlan, distansritt, körning och voltige kom att bli förebild för fortsatta Ryttar-VM. För mer information se även litteraturföreckningen.

1991             Efter VM återkommer i SFK i juni med stora hopptävlingar på ”Gröna banan”. Ordf. Lars Lagerdahl är tävlingsledare för ”Ryttarstadion Horse Show”. Under augusti är Ryttarstadion värd för SM i dressyr. SFK-ryttaren Louise Nathorst vinner åter på hästen Dante.

På initiativ av vice ordf. Åke Sjöstedt återtar SFK sitt gamla klubbmärke från 1890-talet (se 1892). Även införskaffas ett klubbstandar med samma motiv att användas vid prisceremonier m.m. Ävenså stallplaketter för tävlingar.

Under året bildas Livgardets Dragontrumpetarkår, en värnpliktig musikkår under ledning av stabstrumpetare Stig Rydqvist. Dragontrumpetarna gör under åren mycket uppskattade framträdanden (tattoo till häst).

1992             SFK-ryttaren Helena Persson på Verona vann SM i hoppning detta år. Vinnare även 1993.

En övergripande hästorganisation uppstår! Hästnäringens Nationella Stiftelse (HNS) för hästhållningens främjande bildas 1992 på initiativ av Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och det statliga spelbolaget Trav och Galopp (ATG). I stiftelsens styrelse, med Lennart Sandgren och sedermera Bo Dockered som ordförande, ingår även Svenska Ridsportförbundet (SvRF), Svenska Travsportens Centralförbund (STC), Svensk Galopp (SG) och Svenska Hästavelsföreningen (SH). Stiftelsen är till dels en kommersiell ”koncern” som bl.a. driver ett stort antal hästsjukhus/kliniker runtom i landet. Stiftelsen är också huvudman för riksanläggningarna Flyinge (avel), Strömsholm (utbildning) och Wången (trav).

1993             Ryttarspelen kommer åter igång under ledning av Gustaf Casparsson och ordföranden Magnus Olson. SFK-medlemmen Hans Wallman blir nordisk mästare i distansritt. Gustaf Nyblaeus jr (K1) segrar i VM i militär fälttävlan. Beyron Johansson (K1) blir SFK-master 1993-2002.

Svenska Ridsportförbundet (SvRF) bildas 1 januari med Pehr G. Gyllenhammar som ordförande och Ulf Rosengren som generalsekreteare. De rikstäckande organisationerna Svenska Ridsportens Centralförbund (SRC), Ridfrämjandet (RidF), Svenska Ponnyryttarförbundet (SvPF) och Svenska Lantliga Ryttarföreningars Centralorganisation (SLRC) går här samman i ett gemensamt förbund.

Info från SvRF: ”Förbundet har 1000 medlemsklubbar fördelade på 19 distrikt. Av totala antalet medlemmar på 200000 är 12000 aktiva tävlingsryttare på häst och ponny. 12000 hästar och ponnyer är i tjänst på landets 540 ridskolor. Ridning har blivit ett stor folk- och ungdomsidrott där 65% av ryttarna är under 25 år”. Data från 2005.

1994             Ryttarspelen detta år leddes detta år av Yvonne Frykfors. Man tävlade bl.a. om ett nyinstiftat pris ”Gustaf Casparsson Memorial”. En Grand Prix-hoppning för ungdomsryttare (juniorer och young riders). Vinnare blev Malin Baryard på Corrmint. På Gem Stone vann hon även HM Drottningens pris.

1995             Lagen om Nationalstadsparken i Stockholm, världens första Ekopark, gäller från 1 januari 1995. Lagen kommer att få stor betydelse, inte minst för hästar och ryttare, vid det framtida bevarandet och nyttjandet av det stora området; Ulriksdal – Haga – Brunnsviken – Norra och Södra Djurgården.

SFK har nu 1650 medlemmar och är landets största ridklubb, där ca 75% är kvinnor och flickor. Av medlemmarna är ca 50% juniorer (under 18 år). Ordf. Magnus Olson skriver i matrikeln för 1995 bl.a.: ”..... Tävling och utbildning bedrivs på alla nivåer, inom ridskolorna, inom klubben och utanför klubben. Att samordna och stödja verksamheten är en naturlig uppgift för styrelsen, likaså att uppmuntra lokala initiativ .... men också ordna större evenemang t.ex. Stockholms Ryttarspel.”  Med tanke på det stora antalet juniorer skriver han vidare: ”att ridklubben med ”sina” ridskolor inte bara är en ridinstitution utan främst driver ungdomsverksamhet.  ..... Ryttarstadion är en av Stockholms största ungdomsgårdar.”

Klubbens tidigare master (1988-92) Bengt Gustafson donerar ett vandringspris till vinnaren av Hubertusjakten. En miniatyrreplik (37 cm hög) av en av de fyra bronshästarna från antiken (300 f.Kr. – 300 e.Kr) som finns på S:t Markusplatsen i Venedig. Priset blir tillsammans med vunnen rävsvans en åtråvärd jakttrofé. Två bronskopior i naturlig storlek finns sedan 1987 att beskåda på Blasieholmstorg!

1996             Fastighetsbolaget (50 år) ändrar namn till Stockholms Ryttarstadion AB. SFK:s tidigare ordf. Sven Hedvall redovisar Fastighetsbolagets tillkomst och verksamhet (se litt.förteckning).

Vid HM Konungens 50-årsdag detta år paraderade ett 20-tal SFK-ryttare vid Strandvägen under kungafamiljens kortege genom staden.

Vi firar 100 år av jakter till S:t Hubertus ära (se litt.förteckning). SFK:s nye ordförande Åke Sagrén och mastern Beyron Johansson (K1) arrangerar en stor jubileumsjakt på Norra och Södra Djurgården. Samling (rendez-vous) vid Ryttarstadion på Gröna Banan. Avslutande upplopp (halali) nedanför Borgen på Gärdet. Mer än 40 ryttare red en sträcka på 35 km med upp emot 50 språng över hinder! (se bil. karta) Jaktvinnare blev Björn Beckman på hästen Kingsley. En kortare jakt reds även av 14 ponnyryttare med Kerstin Palmlöv som master. Jaktvinnare blev Amanda Webrink. Vid kvällens festligheter på Kavallerimässen (K1) deltog nära 150 personer. Hederspriset ”Bäste Jaktkamrat” gick till Johan Wennerholm. En förteckning över dem som varit ”SFK-master” genom åren liksom ”Bäste Jaktkamrat” finns i SFK:s matrikel samt som bilaga till denna historik.

1997-98        Fältrittklubbens ursprungliga verksamheter med terräng- och distansritter förstärks dessa år. Ordföranden Åke Sagrén är tävlingsledare för klubbens nyinrättade tävling ”Prinsessan Madeleines Fälttävlan”. Även genomförs en stor tävling (1998) i distansritt ”Djurgårdsritten” på Norra och Södra Djurgården med distanser på 40 – 60 – 80 km.

Vid Ryttarspelen 1997 vanns HM Drottningens pris av Linda Heed på Anders, och 1998 vann Lisen Bratt på Graal.

Byggandet av trafikleden Norra länken kommer att inkräkta på användningen av ”Röda ridhuset” varför Vägverket låter uppföra ”Gröna ridhuset” (1997). Denna Ryttarstadions 3:e manege placeras på den gamla SM-dressyrbanan. Ridhuset som ligger utanför Fastighetsbolagets arrendeområde, ägs av bolaget men disponeras och underhålls av SFK. Ridhuset skall vara en tillfällig lösning under byggandet av Norra länken. Vägprojektet läggs dock ned 1998 p g a överklagande. Om för alltid får framtiden utvisa. SFK avser att försöka få det tillfälliga bygglovet övergå till ett permanent. (se 2006)

Inbrott på Ryttarstadion 1998!. Tjuvarna släpar med sig kassaskåpet från SFK:s kansli. Här försvinner värdefulla originaldokument; avtal, kontrakt, protokoll, bilder liksom SFK:s silverbeslagna ordförandeklubba, försedd med den tidigare ordf. (1927-47), Prins Gustaf Adolfs namnchiffer. Efterlyses härmed!

1999             På initiativ av ordföranden Åke Sagrén återkommer vid Ryttarspelen hopptävlingen om HM konungens pokal, ”Kungens kanna”, mellan olika militära förband, men nu som individuell tävling för svenska manliga ryttare (jmf.1964). Vinnare 1999 blev Jens Fredricsson på hästen Isac. HM Drottningens pris vanns åter av Lisen Bratt på Graal.

2000             Genomförs i samverkan, SFK – K1 – KDF och Fastighetsbolaget, en landskaps- och miljökulturutredning om Ryttarstadion inom den s.k. Storängens Idrottspark (se litt.förteckningen). Syftet är att säkerställa områdets ryttartraditioner och utveckla dem för framtiden.

En distransridning i historiskt perspektiv! SFK:s ordförande Åke Sagrén, mastern Beyron Johansson samt en ungersk ryttarinna Edina Dioszegi genomför ”Carolus Rex Revivat” - en ”Karolinerritt” i Karl XII:s efterföljd och upprepar hans färd 1714 från Bender (Peitesta) i dåvarande Turkiet till Stralsund. Den långa och krävande ritten som föregåtts av omfattande förberedelser (K1 – SFK) genomfördes så mycket som möjligt på samma sätt som 1714. Karl XII färdades ju i hemlighet men dessa nutida karoliner fick istället god uppmärksamhet utefter färdvägen. Avslutningen, från Stralsund i Tyskland till Ystad i Sverige skedde med postjakten ”Hjorten”, en seglande replik från tiden. Överfarten skedde i mycket hårt väder och var enligt deltagarna nog ”den mer strapatsrika delen av äventyret”. (Se även distansritterna 1895 och 1953)

2001             SFK:s nye ordförande Johan Taube leder klubben in i ett 3:e århundrade. Medlemsantalet är nu 1566.

                     I klubbens matrikel för 2001 skriver ordföranden bl.a. ”SFK är Sveriges äldsta ridklubb men frågan är om det är landets mest aktiva klubb. ..... SFK är en stor klubb men det är många som inte känner varandra. Vi bedriver en mängd olika aktiviteter som hoppträningar, dressyrträningar, träning i fälttävlan, Hubertusjakter, hästteori, ryttarspel, fälttävlan, ungdomsverksamhet i olika former m.m. Dessutom har vi tillgäng till en av de trevligaste och mest spektakulära ridanläggningar som finns i Sverige nämligen Ryttarstadion. .... Trots allt detta har vi inte lyckats riktigt med att finna samhörigheten inom vår klubb,”

Helena Persson, som tävlar för SFK, vinner ånyo SM i hoppning. Denna gång på Classic H.

2002             Olympiske guldmedaljören (1952) i fälttävlan Hans von Blixen-Finecke är hedersgäst vid Stockholms Ryttarspel och får därvid en stående hyllning av publiken inklusive DD MM Konungen och Drottningen. Livgardets Dragontrumpetarkår (se 1991) medverkar under spelen nu under ledning av Olof Hermansson. Vinnare av Drottningens pris Ann-Sofie Oscarsson-Munck på Elton och Kungens kanna Martin Ondrasek på Lagrande.

2003             Stockholms Ryttarspel arrangeras detta år inte bara av SFK utan i samarbete med Ridskolan Strömsholm. Gemensamma tävlingsledare är Johan Taube (SFK) och Johan Fyrberg (Strömsholm). Vinnare av Drottningens pris Lotta Schultz på Linus och Kungens kanna Leif Hall på Alexia. Vid lag-SM i dressyr under spelen deltog 34 lag från hela landet. Segrade gjorde Flyinge Hästsportklubb.

Under året instiftas ett stipendium till minne av Åke Sjöstedt (1912-2002), ”att utdelas främst för god ungdomsverksamhet vid Ryttarstadion.”

”Tältstallet”! Under 1970-80-talet användes under tävlingar en mycket enkel uppstallning. En metallställning täckt med presenningar blev ett tält, inrett med enkla bomspiltor för ett 30-tal hästar, som stod på jordgolv med halmbädd. Ställningen försågs senare (omkring 1985 och inför VM 1990) med tak och väggar och användes därefter som hinder- och materielförråd. Förrådet byggs om 2002-2003 till ett permanent stall med ett 10-tal stora boxar, för vilka hyra betalas till SFK.

Claes Hermansson (K1) blir ny SFK-master efter Beyron Johansson (K1) som tjänstgjort 1993-2002.

2004             Vid årets ryttarspel vanns Drottningens pris av ... på ... och Kungens Kanna av ... på ...

Internationellt hade Sverige stora framgångar. Vid olympiaden i Aten erövrades ett lagsilver i banhoppning genom: Rolf-Göran Bengtsson – Mac Kinley, Malin Baryard – Butterfly Flip (se även 1994), Peder Fredricson – Magic Bengtsson och Peter Eriksson – Cardento.

2005             Renovering och invigning av nya stallar, vid Kavallerikasern (K1) för Beridna Högvaktens och Polisens hästar. En planering för upprustning av Ryttarstadion inleds av SFK i samråd med Kungl. Djurgårdens Förvaltning, Livdragonerna, Fastighetsbolaget och Ridskolorna samt Stockholms Idrottsförvaltning. Målet är bl.a. en ny ridhall (den 4:e på området) nu med internationella mått (jmf. 1945, 1964).

SFK:s ordf. Johan Taube blir även ordförande i Fastighetsbolaget, en tydlig förstärkning av SFK:s inflytande vid Ryttarstadion.

2006             Byggandet av Norra Länken inleds (jmf 1997). Arbetet kommer att störa verksamheten vid Ryttarstadion en lång tid framöver. Djurgårdsförvaltningen, Banverket och Stockholms Stad uppför en välbehövlig särskild ridbro parallell med den hårt trafikerade vägbron över järnvägen vid Fiskartorpsvägen. I samband med årets Hubertusjakt 4 november kunde jaktsällskapet ”inviga” bron på sin väg mellan Norra och Södra Djurgårdsterrängen.

SFK får en ny ordförande: Johan Fyrberg.

Klubbens emblem (logotype) har genom åren ändrats eller modifierats ett flertal gånger (se 1892, 1932, 1948, 1970 och 1991). Året 2006 åerkommer motivet häst och ryttare som tillsammans med jaktmotivet på klubbens förtjänstplakett nu officiellt registreras som SFK-varumärken.

Födelsedagsuppvaktning och gratulationer till Gun Norrby (90 år), SFK:s klubbmästarinna under flera decennier.

Nära Borgen på Gärdet etableras en mindre rid- och köranläggning: ”Häståkeriet”. Anläggningen ligger i anslutning till den gamla bebyggelsen från kapplöpningstiden på Lindarängen (jmf 1887).

Swartlings Ridskola som använt det gamla Generalstabsstallet och ridhusen vid Valhalla-/Lidingövägen sedan 1956 flyttar till Täby. Området skall användas av Musikhögskolan (jmf 1888)

2007             Fastighetsbolaget överlåter skötsel och totalansvar för Gröna Ridhuset till ridskolorna ÖR och SR (jmf 1997-98). Bolagets markarrendekontrakt med Djurgårdsförvaltningen förnyas fram till 2026.

Östermalms Ridskola AB får ny ägare, familjen Jan och Hanna Askered. ÖR startades 1948 av Åke Sjöstedt som 1963 flyttade ridskolan till Ryttarstadion där den sedan drivits av två generationer av familjen Sjöstedt.

2008             Fredrik Swartling efterträder Johan Fyrberg som ordförande i SFK.

Stockholms Ridhus HB (jmf 1961-63) som sedan 1967 innehafts och drivits av familjen Jan Malmborg övertas under året av Eva Tillmar, Staffan Wetterling och Ingela Carholt.

Vid Olympiaden i Peking 2008 (med ryttartävlingarna i Hong Kong) erövrade Rolf-Göran Bengtsson på hästen Ninja en silvermedalj i hoppning. Den första svenska individuella hoppmedaljen efter SFK-ryttarens, Clarence von Rosen, brons vid Olympiaden i Los Angeles (se 1932).

 

2009             Vid SFK:s årsmöte valdes till ordförande den tidigare chefen för Livgardets Dragoner (K1), Lars-Olof Nilsson. Han övertar även ordförandeposten i Ryttarstadions Fastighetsbolag efter Johan Taube.

Planering för upprustning och nyttjande av Ryttarstadion; en samverkan Fältrittklubben – Livdragonerna och Kungl. Djurgårdens Förvaltning. Även ingår byggande av nytt ridhus inom kavallerikasernens område (se även 2000).

Fastighetsbolagets gamla konsortsialavtal/aktieägaravtal genomgår en översyn där parterna bekräftar bolagets ändamål, bl.a. att säkerställa god hästverksamhet vid Ryttarstadion:  ”.......Vid sitt uppförande avsågs att anläggningen, med sitt centrala läge i Stockholm, skulle utgöra en ridsport- och kommersiell anläggning av högsta kvalité. Det är därför parternas gemensamma strävan att såväl ridsportdelarna som de övriga kommersiella delarna skall utvecklas och förbättras så att Bolaget innehar en kombinerad ridsport- och kommersiell anläggning av hög kvalité och attraktionskraft.” (jmf 1945, 1961, 2000 och litt.förteckningen).

Stora tävlingar ”Ryttarspel” genomförs i augusti på Ryttarstadion. Detta år som ett samarrangemang mellan Fältrittklubben, Livgardets Dragoner och Stockholm Horse Game med Marcus Westergren som tävlingsledare. Här tävlas bl.a. om Drottningens pris; vinnare Kim Krogh på Spit Fire Equus och Kungens Kanna; vinnare Pontus Westergren på Rio (vann även 2008 på Navarone).

Vid Hubertusjakten den 7 november med kapten Claes Hermansson (K1) som master deltog 32 ryttare. Vid upploppet på Gärdet nedanför Borgen togs rävsvansen av Victor Victor på Ironi. Har nu vunnit fem gånger. Sedvanlig Hubertusbal på Kavallerimässen (K1), där SFK-medlemmen Hans Wallman tilldelades klubbens jaktplakett i guld för 30 genomförda jaktsäsonger.

2010             För ryttarna iordningsställer Djurgårdsförvaltningen och Svensk Galopp AB på Gärdet en 1350 m lång ridslinga/ridbana. Skall även kunna användas för tävlingar. Banan blir en nutida motsvarighet till den kapplöpningsbana som fanns på Lindarängen vid Gärdet från slutet av 1800-talet fram till 1918 (se 1888).

 

 Källor och Litteratur

  • Stockholms Fältrittklubbs verksamhetsbeättelser och protokoll. Även muntlig information.
  • Stockholms Fältrittklubbs jubileumsskrifter: 1936 (50 år), 1961 (75 år), SFK-matrikel 1976 (90 år) och 1986 (100 år) samt ”100 år av Hubertusjakter” (1896-1996).
  • Stockholms Fältrittklubbs Fastighetsbolag under 50 år. Anteckningar av Sven Hedvall (1995).
  • Östermalms idrottsplats inom Storängens idrottspark. Stockholms Stad, Idrottsförvaltningen (1999).
  • Ryttarstadion på Norra Djurgården, En landskaps- och kulturmiljöutredning av Andersson-Jönsson Landskapsarkitekter AB (2001). Innehåller även en kort historik över SFK av Tore Dagerhamn (s. 12 och 29-34).
  • Litteratur av intresse för ryttare i Stockholm som rör sig i natur och kulturlandskapet på Norra och Södra Djurgården
  • Handbok för hästvänner, Karl Gustaf Wrangel (2 delar 1877, en utvidgad upplaga från 1913 finns i faksimil 1978). Innehåller avsnitt om hästliv i Stockholm vid sekelskiftet 1900.
  • Ritter och ryttare, Jan Kuylenstjerna, Wahlström & Widstrand förlag (1958).
  • Huvudstadens hästar, Bure Holmbäck, red., Höjerings bokförlag (1990)
  • Ekoparken. Nationalstadsparken Ulriksdal – Haga – Brunnsviken – Djurgården, Björn Hallerdt i S:t Eriks Årsbok (1995). Även i katalogen nedan.
  • Från Ulriksdal till Bellmansro av Pontus Grate och Eva Nordensson med en historik av Björn Hallerdt. Utställningskatalog från Prins Eugens Waldemarsudde, Carlssons bokförlag (1998).
  • Djurgården, Kungens och folkets park, Peter Lundevall, Stockholms Stadsbyggnadskontor (1997).
  • Historiska Landskap – Nationalstadsparken, Anders Jönsson (red), Stockholms Stadsbyggnadskontor 2006.
  • HM Konungens Hovstall, Gunilla Mild Nygren m.fl. Bokförlaget Arena (2009).
  • Tävlingar och ryttaruppvisningar
  • Den Stora Ryttarfesten: ”Certamen Equestre. – Das grosse Carrosel und Prächtige Ring-Rännen”, David Klöcker Ehrenstrahl (1672).  Innehåller bl.a. kopparstick utförda av Ehrenstrahl.
  • Hästens tid, Rid- och stridskonst under stormaktstiden, Anna Larsdotter. Historiska Media (2008).
  • Olympiaden 1912 i Stockholm, Ny Tidning för Idrott (1912).
  • Nordiska Spelen 1901-1926, Åke Jönsson, bokförlaget Arena (2001)
  • Olympische Reiterspiele 1956, Stockholm, HJ Köhler, Kavalkade Band V (1957)
  • Ryttarolympiaden i Stockholm 1956, Svenska Ridsportens Centralförbund (1958).
  • Ryttarolympiaden 1960 (inför spelen i Rom). Sv. Ridsportens Centralförb. (1960)
  • Ryttar-VM 1990 i Stockholm, Svenska Ridsportens Centralförbund (1991)
  • OS – Historia och statistik, Sune Sylvén -  Ove Karlsson, Norstedts förlag (2008)
  • Tävlingsresultat från klubbtävlingar till nationella och internationella tävlingar finns genom åren registrerade av Sv. Ridsportens Centralförbund (SRC), Ridfrämjandet (Ridf.) och Sv. Ridsportförbundet (SvRF) och i hästsporttidningar (se Periodica)

Periodica

  • Hästen, Tidskrift för hästavel och hästsport (1920 – 1970), Svenska Ridsportens Centralförbund, efter 1970 andra utgivare.
  • Ridsport i Stor-Stockholm (1957-70). Medlemstidning för Stockholms Ryttarförbund.
  • Ridsport, utgivare Tidningen Ridsport AB (1972 -)
  • Beridna Högvakten, medlemstidning för Föreningen Beridna Högvakten (1986 -) 
  • Häst och Ryttare, medlemstidning för Svenska Ridsportförbundet (2005 -)



Bilaga till SFK-historik

Stockholms Fältrittklubb

 

Beskyddare

Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf

 
Förste hedersledamöter

HKH Prinsessan Birgitta

HKH Prinsessan Madeleine

Prinsessan Margareta Fru Ambler

Prinsessan Desirée Friherrinnan Silfverskiöld

 
Hedersledamöter (för tidigare hedersledamöter se jubileumsskrift 1936 (50 år) och 1961 (75 år) samt matrikeln för 1986 (100 år)

Överste Valdemar Swedenborg

Direktör Herbert Sachs

 Överste Axel Welin

 Överste Sven Grape

 Kamrer Erland Camp

 Advokat Sven Gullström

1955

1956

1961

1965

1970

1973

Advokat Sven Hedvall

Ekonomidirektör Sven-Gunnar Tillius

Major Åke Sjöstedt

Generallöjtnant Åke Sagrén

Universitetslektor Tore Dagerhamn

Greve Johan Taube

1982

1990

1997

2001

2005

2006

 

 

Tidigare styrelseordförande:


Stockholms Fältrittklubb (SFK)

1886-1889

1890

1891-1914

1915-1916

HKH Prins Carl

HKH Prins Eugen

HKH Prins Carl

Generalmajor Bror Munch

1917-1921

1922-1927

1928-1947

1947-1948

Generalmajor Thorsten Rudenschöld

Generalmajor greve Reinhold von Rosen

HKH Prins Gustaf Adolf

Överste Henrik Wrede

 

Civila Ryttarförbundet (CR)

1924-1930

1930-1931

1931-1940

Doktor Lars Flodquist

Hovstallmästare Gösta Tamm

Kammarherre Carl-Fredrik Bennet

1940-1944

1944-1948

1948

Direktör Helge Arvidson

Direktör Knut Laurin

Direktör Carl-Erik von Platen


 

Stockholms Ryttarförbund (SRF; då SFK och CR går samman)

1948-1949

1949

1949-1952

1952-1955

Överste Henrik Wrede

Direktör Carl-Erik von Platen

Överste Gustaf-Fredrik von Rosen

Direktör Herbert Sachs

 

1955-1960

1960-1966

1967-1970

 
 

Överste Axel Welin

Överste Sven Grape

Direktör Richard Du Rietz


 

Stockholms Ridsällskap (SRS)

1946-1948

1948-1954

Direktör Robert Eriksson

Överste Valdemar Swedenborg

1954-1964

1964-1970

Kamrer Erland Camp

Advokat Sven Hedvall

 

Ugglevikens Fältrittklubb (UFK)

1968-1969 Disponent Eugen Lundin 1969-1970 Tandtekniker Lars Lagerdahl

  

Stockholms Fältrittklubb (SFK; då SRF, SRS och UFK går samman)

1970-1982

1982-1990

1990-1993

1993-1996

1996-2001

Advokat Sven Hedvall

Ekonomidirektör Sven-Gunnar Tillius

Generalsekreterare Lars Lagerdahl

Hovstallmästare Magnus Olson

Generallöjtnant Åke Sagrén

2001-2006

2006-2008

2008-2009

2009 -

Greve Johan Taube

Ridsportkonsult Johan Fyrberg

Ridhuschef Fredrik Swartling

Överste Lars-Olof Nilsson

 

Master för SFK-jakter

Den nybildade (1.11 1886) Fältridtklubbens första jaktridning den 8 november leddes av sekreteraren löjtnant Gustaf Nyblaeus.

1886-1893

1894-1895

1896-1900

1901-1905

1906-1914

1915-1926

1927-1929

1930-1933

1934-1939

1940-

Stallmästare Fredrik von Essen

Underlöjtnant Nils Adlercreutz

Löjtnant Ernst Linder

Löjtnant Nils Adlercreutz

Löjtnant Carl von Essen

Löjtnant Gustaf Lewenhaupt

Ryttmästare Gustaf Lewenhaupt

Ryttmästare Wilhelm Löwenhjelm

Ryttmästare Per Brändström

Ingen jaktsäsong

1941-1943

1944-1947

1948-1959

1960-1963

1964-1966

1967-1972

1973-1987

1988-1992

1993-2002

2003-

?

Ryttmästare Stig Holm

Ryttmästare Carl Hellberg

Fanjunkare Gunnar Brandels

Kapten Bengt Wallmon

Kapten Rolf Brandt

Ridhuschef Jan Malmborg

Chefredaktör Bengt Gustafson

Kapten Beyron Johansson

Kapten Claes Hermansson

 

Stockholms Fältrittklubbs "Bästa Jaktkamrater"

Doktor Lars Flodquists hederspris (Carl XII) till "Bäste Jaktkamrat" åren 1917 -1926

Vinnare:

1917

1918

1919

1920

1921

Generalmajor W. Bergman

Majoren greve Th. Bielke

Generalmajor greve Th. Rudenschiöld

Översten greve R. von Rosen

Doktor Lars Flodquist

1922

1923

1924

1925

1926

Översten friherre Carl von Essen

Ingenjör F. Dahl

Direktör J. Berghoff

Överstelöjtnant P. Lagerhjelm

Generalmajor greve R. von Rosen (för alltid)

Generalmajoren greve Reinhold von Rosens hederspris (Carl XII) till "Bäste Jaktkamrat" åren 1927 - 2010

 Vinnare:

1927

1928

1929

1930

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

1953

1954

1955

1956

1957

1958

1959

1960

1961

1962

1963

1964

1965

1966

1967

1968

1969

Överste Ivar Holmquist

Bankir Knut Malmström

Major Robert Lovén

Direktör Josef Berghoff

Direktör Fredrik Swartling

Kapten Tor Wibom

Fröken Barbro Lagerfelt (Mörner)

Major Sven Westerling

Översten greve Archibald Douglas

Militärattachén major Lars Ehrnroth

Generalmajor Ragnar Sjöberg

Direktör Erik Ljungberg

Generalsekreterare Per Brändström

(Ingen jaktsäsong)

Bankdirektör Herman Nachmanson

Major Mats Björlin

Major Fritz Hedqvist

Överste Carl-Axel Torén

Generalmajor Henry Peyron

Direktör Carl-Erik von Platen

Överstelöjtnant Gustaf Dyrsch

Överste Valdemar Swedenborg

Generallöjtnant Gustaf Dyrssen

Överste Wilhelm Dahlgren

Fröken Britta Lindfelt

Fältläkare Sigfrid Urwitz

Kapten Åke Sjöstedt

Ryttmästare Stig Hultén

Direktör Tage Willes

Ridhuschef Rudolf Öberg

Ryttmästare Christer Boije af Gennäs

Diplomat John Curle

Avdelningsdirektör Kerstin Abrahamsson

Direktör Gösta Lindhé

Överste Stig Berggren

Agronom Ragnar Lindhé

Direktör Gösta Agrenius

Kapten Gunnar Brandels

Direktör Erland Uddgren

Avdelningsdirektör Gunnar Timelin

Kapten Bengt Wallmon

Byggnadsingenjör Alvar Lamprecht

Representant Birger Hyttber

1970

1971

1972

1973

1974

1975

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

2010

Byggnadssnickare Sven Ericsson

Direktör Ingvar Edengård

Läkarsekreterare Monica Sjöström (Casparsson)

Köpman Lennart Ljungqvist

Kapten Rolf Brandt

Civilekonom Claes Cederström

Fru Anna Maria Anestam (Falkenberg)

Representant Lars Samuelsson

Universitetslektor Tore Dagerhamn

Källarmästare Hans Wallman

Ridlärare Svante Janson

Fröken Annica Södergren

Dekorationschef Jan-Erik Bengtsson

Byggnadsingenjör Carl Sjöstedt

Byggnadsingenjör Staffan Granlund

Arbetskonsulent Kent Olsson

Inredningsarkitekt Linda Andersson

Hamnkapten Gustaf Wilson

Direktör Tommy Zetterström

Ridhuschef Jan Malmborg

Veterinär Stig Ahlengärd

Assistent Yvonne Söder

Överstelöjtnant Björn Berntsson

Sömmerska Gunilla Johansson

Högstadielärare Irene Ziverts

Fänrik Claes Hermansson

Löjtnant Johan Wennerholm

Polisassistent Charlotte Resare

Kapten Niclas Erwall

Veterinär Lena Malmgren

Leg. sjuksköterskan Margareta Ericson

Kapten Rikard Bengtsson

Överläkare Björn Synnerstad

Kapten Beyron Johansson

Parkchef (KDF) Gunnar Björkman

Löjtnant Victor Victor

Jur. kand. Lars-Erik Fyrberg

Civilingenjör Björn Färestad

Ingenjör Jan Pallinder

Civilingenjör Katarina Huledal 

Överstelöjtnant Mikael Lindberg

Uppdaterad: 08 JUN 2016 02:37
Skribent: Jan Pallinder

Postadress:
Stockholms FRK - Ridsport
Ryttarstadion, Storängsvägen 27
11542 Stockholm

Kontakt:
Tel: 08 664 3194
E-post: This is a mailto link