Hoppa till sidans innehåll

Hubertusjakten 2010 Reportage


STOCKHOLMS FÄLTRITTKLUBBs HUBERTUSJAKT

lördag 30 oktober 2010.

SFK och Livdragonerna, Livgardet, genomför Hubertusjakten gemensamt.

36 ryttare samlades på morgonen. Stämningen bland ryttare och hästar är förväntansfull. Det känns i luften, hästarna vet vad som väntar dem. De får galoppera i flock under ett par timmar, vilket är det bästa de vet. Ryttarna är finklädda, militären har olika gamla granna uniformer.

Master är kapten Claes Hermansson, 18 jaktsäsonger. Pikörer är KDFs parkchef Gunnar Björkman, 11 jaktsäsonger och Kapten Victor Victor, 9 jaktsäsonger. Master of the field är vår webmaster Jan Pallinder, 11 jaktsäsonger, sålunda ett rutinerat gäng. Dessutom rider, utan att hoppa, vår sjuksköterska Rosita Grundström med i fältet. Hon har ridande medhjälpare och en följebil till sin hjälp.

Efter korum som hölls av militärstabens Kaplan Mats Norrman och Jaktsignalen d.v.s. psalmen Härlig är Jorden sjöngs ackompanjerad av Olle Hermansen, chef för Försvarsmusiken, samt ytterligare en trumpetare från Livgardets Dragonmusikkår, skålades det för god jaktlycka. Sedan startar, den som man under hela sommaren har väntat på, Hubertusjakten. Fältet tog en mindre sväng i Lill-Jansskogen, passerade Ryttarstadion efter en timme. Framför K1 satt man av, spände upp sadelgjordarna så att hästarna fick pusta. Ryttarna och publiken bjöds på ärtsoppa. Jättegod, kokad av Roland Åkerlund. Efter tapten fortsatte fältet via Valhallavägen ut mot Ladugårdsgärde. Här finns flera hinder så att fältet kan visa upp sig för publiken. Vidare ut mot Södra Djurgården. På kullen i Frisens park finns en vacker allé, där är det en liten tapt. Nu för tiden är det endast jaktfältet som får rida upp på kullen. Vi andra får hålla oss till ridvägarna.

Då fältet kom tillbaks till Gärdet, hoppades några hinder. Fältet samlades, mastern hade genomgång av gällande regler för utlopp. Stämningen bland publiken steg, vadslagningen, inga pengar, påbörjades. Och så iväg och det är fort, så fort att det inte alltid är förste man som tar svansen. I år blev det Victor A Victor som återigen tog den, nu på sin nye springare. Det var några som gav Victor en rejäl match och var före på svansen men fick inte fatt i den. Den är fastspänd med tunn sytråd.

Efter att alla kommit i mål samlas man, paraderar förbi publiken, sitter av, formerar sig på ett led med hästen i höger hand. Framför master, pikörer, master of the field samt vinnaren delade undertecknad ut en järnekskvist till alla ryttare. Järneken är beviset för det mod man har visat genom att genomföra en jakt. Järneken odlas utanför en av stallbyggnaderna på K1. Det är den tidigare mastern Beyron Johansson som har drivit upp buskarna. Ekkvisten bärs som dekoration på kvällen och det är modigt, den sticks.

Jakten avslutas med att man sitter upp och ställer upp på linje. Master, pikörer, master of the field samt vinnaren tackar fältet genom att man defilerar i galopp på linje framför fronten av jaktryttare. Detta är en mycket gammal tradition inom Stockholms Fältrittklubb. Jaktfältet upplöses.

Klockan var nu drygt 14.00, halv sju är det samling på Kavallerimässen i Kavallerikasernen vid Lidingövägen. Gissa om de som skall till Norrtälje, Uppsala, Nykvarn får bråttom! Men det finns inga bekväma hästägare, så 18:30 dök det upp ett gäng, stiligt klädda och utan lera! Festen kan börja.

Som toastmaster fungerade undertecknad, 28 jaktsäsonger.

Vi börjar alltid med HM Konungens skål, detta med anledning av att HM Konungen är SFKs höge beskyddare. Det finns ingen Kunglig ridklubb, men vi är nästan det. Vår skattmästare Inger Olsson-Blomberg hälsade välkommen. Vår jaktsekreterare, hedersledamoten Tore Dagerhamn utbringade Stockholms Fältrittklubbs skål. Då varmrätten var uppäten delades priset till årets vinnare ut. Det är en replik av hästarna på S:t Markusplatsen i Venedig. Man får behålla den i ett år. Redaktör Bengt Gustafsson, tidigare master, har skänkt detta pris till SFK. Pris vandrar ständigt. Jaktvinnaren, Victor A Victor utbringar hästen skål; man ställer sig på stolen med vänster fot på bordet. Sången leds av jaktvinnaren. Detta är en tradition sedan SFK bildades, syns på en teckning från det tillfället.

SFKs absolut finaste pris, både varför man får den och hur mycket den kostar är Årets Jaktkamrat. Priset instiftades 1917, är en Karl XII statyett i brons, c:a 70 cm hög + sockel, tung som bara den. Mottagaren får behålla den i ett år, vid överlämnandet till nästa Jaktkamrat erhåller man en replik. Årets kamrat blev Michael Lindberg.

Efter att Jaktryttarna har erhållit sina prins-Carl medaljer och plaketter och chefen för Livgardet, Håkan Hedlund, hållit det traditionsenliga tacktalet bröts taffeln för kaffe och dans tills vi måste vara ute från Försvarsmaktens område.

Vid pennan
Marianne ”von skänkel” Loodin

Uppdaterad: 23 NOV 2010 17:12 Skribent: Jan Pallinder

Postadress:
Stockholms FRK - Ridsport
Yvonne Frykfors, Lunda 28
17893 Drottningholm

Kontakt:
Tel: 086643194
E-post: kansliet@stockholmsf...